När man tittar i statistikrapporter och dashboards så ser man väldigt ofta genomsnittlig tid på webbplatsen, genomsnittligt antal besökta sidor osv. Genomsnitt i all ära – det passar så länge man vill ha en övergripande kontroll över den långsiktiga trenden.

Men ett genomsnitt säger inte så mycket om besökaren. Ofta kan det vara så att t ex 40% av alla besökare stannar väldigt kort tid (under 30 sekunder) och samtidigt finns det t ex 20% som stannar väldigt lång tid (över 10 minuter).
Räknar man då bara på genomsnittet så får man en skev bild över hur webbplatsen levererar.
Detsamma gäller genomsnittligt antal besökta sidor där väldigt många besökare kanske ser 1-2 sidor, medan färre ser upp mot 20 sidor. Detta ger också ett genomsnitt som inte visar den korrekta bilden.

Titta därför bakom genomsnittet när du gör webbanalys för att lära dig mer om hur just dina besökare beter sig på just din webbplats.

Etiketter:genomsnitt, Webbanalys

Att köpa eller inte köpa sökord du redan ligger högt på – det är frågan
Det finns många skilda åsikter om huruvida man ska köpa eller inte köpa sponsrade länkar på de sökord som man redan ligger väldigt högt på i sökmotorerna.

En del kollegor i branschen säger att man absolut inte ska köpa sökorden, då det är onödigt att slänga ut pengar på klick som du ändå skulle få genom den obetalda (organiska) listningen.
Andra kollegor i branschen hävdar det motsatta. Att synas med både sponsrad länk och högt upp i den organiska listningen gör att sannolikheten för att få klicket ökar.
Samtidigt finns en studie gjord av två professorer på New York University – Leonard N. Stern School of Business, där man sett att trovärdigheten för en sponsrad länk kan öka då ett företag ligger högt även i den organiska listningen.

Jag själv har inte tagit parti för den ena eller andra åsikten – ännu. Och jag tror egentligen inte att det ena eller andra är det bästa utan det beror helt på vilken webbplats man har och hur starkt ens varumärke är redan. Alla webbplatser är unika!

Nu handlar det ju inte bara om att få klicket och trafiken utan på sista raden handlar det också om att besökaren ska utföra det du vill att de ska göra. T ex köpa något eller registrera sig till något. Bland många andra saker.

Kan man använda webbanalys för att undersöka ”Cannibalization”?
Svaret är ja. Det första du måste göra är att se till att spåra dina köpta sökord så att de mäts separat av ditt statistikverktyg. Annars går det inte att särskilja de betalda från de obetalda.
Det andra är att dina mål ska vara uppsatta så att det går att mäta uppnådda mål från de betalda respektive obetalda sökorden. Helst också i kronor och ören.

Starta ett experiment
Nu börjar det intressanta… Säg att du vill undersöka hur många ordrar som görs på det aktuella sökordet. Det är bra om du också tar ett sökord som ligger mycket högt upp i sökmotorn och som ett första experiment kan du testa med ditt företagsnamn.

Kör igång en kampanj som inte är påslagen hela tiden utan varierar en del både mellan olika veckodagar och helgdagar samt att du kör den under en längre period, t ex sex veckor.
När du sedan kört klart kampanjperioden och låtit det gå ett par veckor till är det dags att titta på resultatsiffrorna. Samla ihop alla ordrar som registrerats via obetalda sökordet per dag och samla också ihop alla ordrar som registrerats via betalda sökordet per dag. Stapla sedan dessa två värden på varandra i en och samma tabell med ordrar på y-axelns och tidsperioden på x-axeln.
Som ett lager ovanpå detta kan du sedan lägga till de dagar kampanjperioden varit igång, så du ser vilken nivå du haft i din dagsbudget.

Dags att summera
Sätt ut medelvärdet för de ordrar som kommit via obetalda sökordet under tidsperioden. Sätt också ut medelvärdet för de totala ordrarna (både betalda och obetalda). Sätt sedan ut medelvärdet för de ordrar som kommit från obetalda sökordet efter att kampanjen är slut. Detta blir din referenspunkt. Om medelvärdet för de ordrar som kommit från obetalda sökordet under kampanjperioden är lägre än medelvärdet efter att kampanjen avslutats har ”Cannibalization” uppstått under kampanjen. De ordrar som kom in via obetalda sökordet minskade till fördel för de betalda.

Bra eller dåligt med ”Cannibalization”?
Det beror skulle jag säga. Först och främst beroende på vad du får betala för sökordet under hela kampanjen. Och för det andra vilka pengar du förhoppningsvis tjänat extra på att ordrarna ökat med den betalda trafiken.
Detta finns det inga rätta svar på förrän du har testat för just din verksamhet och webbplats.

Etiketter:kampanjer, marknadsföring, Webbanalys

När du har lanserat din nya webbplats och tagit det kloka beslutet att också följa upp den med hjälp av ett webbstatistikverktyg så är det ytterligare en fråga du ska ta ställning till: Vilken analysmodell ska du använda för din löpande uppföljning? Eftersom varje webbplats är unik kan du inte mäta alla på exakt samma sätt, enligt samma modell. Detta eftersom de uppsatta målen med webbplatserna skiljer sig en hel del från varandra. Därför finns ett flertal olika typer av analysmodeller där olika mätvärden blir intressanta. Det här är de fyra huvudmodellerna:

1. E-handelsmodellen hjälper dig öka försäljningen
En webbplats som har som främsta affärsmål att sälja produkter online hamnar inom e-handelsmodellen. Här ligger stort fokus på att räkna kronor och ören i den löpande uppföljningen. Förutom att du mäter alla typer av värden kring försäljningen, så är det viktigt att du kan mäta återbesök från dem som handlat tidigare och att du tittar på merförsäljningen hos dem som befinner sig i köpprocessen. E-handelsmodellen är den största och mest komplexa av analysmodellerna.

2. Innehåll- och annonseringsmodellen för dig som vill öka antalet sidvisningar
Webbplatser som finns inom innehåll- och annonseringsmodellen är till exempel nyhetssajter, som har till största uppgift att löpande förmedla nyheter och information till besökarna. Här vill du ha så många besökare som möjligt, som gör täta, återkommande besök vilket i slutändan ger webbplatsen många sidvisningar. Det är viktigt eftersom annonsintäkterna (som ofta räknas på antalet sidvisningar) ofta är en viktig inkomstkälla på den här typen av webbplats.

3. Leadsgenereringsmodellen om du behöver en kompletterande säljkanal
Det finns en mängd webbplatser som hamnar i modellen leadsgenerering. Denna analysmodell fokuserar på att titta på mätvärden som stödjer generering av leads, det vill säga besökaren ska lämna ifrån sig kontaktuppgifter på webbplatsen som sedan bearbetas av företagets säljare. Här blir webbplatsen en kompletterande säljkanal vid sidan om den vanliga säljkåren på företaget.

4. Kundsupportsmodellen för dig som vill minska supportkostnaderna
Det finns webbplatser som har som mål att ge bästa möjliga service och information och som ska hjälpa besökaren att finna svar på sina frågor. En sådan webbplats hamnar i Kundsupportmodellen. Ett övergripande mål är att minska på telefonsamtalen in till företaget och på så sätt minska supportkostnaderna.

Komplettera din analysmodell
Oftast ser du ganska tydligt vilken analysmodell din webbplats tillhör, men det kan hända att du då och då behöver komplettera din modell med några mätvärden från någon av de andra modellerna för att se vad du bör utveckla eller förbättra på din webbplats.

Det är därför viktigt att du startar ditt webbanalysarbete med att ställa dig följande frågor: Vad ska vi mäta? Hur ofta ska vi mäta? Vilka ska vi rapportera till? Finns en förståelse bland dem som att ta emot rapporterna?

Genom att använda rätt webbanalysmodell har du de optimala förutsättningarna att ständigt hålla din webbplats i bästa skick. Svaren som en webbanalys ger gör att du gradvis närmar dig målen för din webbplats och ständigt skapar ”business by web”.

Etiketter:e-handel, Webbanalys

Källa: en kund och kommunikatör på större arbetsplats, väl införstådd i webbens betydelse.

Rubriken för dagens inlägg är ett direkt citat hämtat från ett e-mail som landade i min mailbox förra veckan. Frågan gällde huruvida statistikverktyget Google Analytics skulle implementeras på en webbplats och då vi också rekommenderade en kortare, alternativt längre utbildning i verktyget för att på så sätt få bästa möjliga förutsättningar för att börja använda det för webbanalys.

Min reaktion när jag läste det gick från Jag vill ha sönder något – NU via hyperventilering och en förskräckt kollega för att sedan till slut landa i ren besvikelse över att vi fortsatt har en lång resa framför oss för att få vår omvärld att förstå vikten med webbanalys.

Upplysningens tid är inte förbi
Under Affärsresan 2010, anordnad av Handelskammaren Värmland, diskuterade jag och en kollega i branschen webbanalysens framtid. Vi var båda helt eniga om att vi fortfarande befinner oss på ”upplysningsstadiet” i Sverige och att vårt gemensamma arbete hela tiden får fokus på att få marknadschefer, webbredaktörer, försäljningschefer och framför allt företagsledningen att förstå. Förstå vikten av webbanalys. Förstå varför det inte är acceptabelt att slänga ut en hel säck marknadsbudget utan att ta reda på hur marknadsföringen har gått. Förstå varför det inte är acceptabelt att låta kundservice svara på exakt samma frågor dag ut och dag in i telefon. Förstå varför det inte är acceptabelt att låta en webbshop ligga online utan ett statistikverktyg och utan löpande uppföljning på ordervärden och framför allt att inte veta var besökaren tappar intresset och lämnar webbshoppen utan att handla. 

Börja analysera, inte bara rapportera
Om vi knyter an till citatet i rubriken igen så påstår jag att alltför många i Sverige ännu ser webbanalys som siffror. Siffror som bara ska rapporteras men som inte analyseras. Blickar vi istället västerut – förbi det stora världshavet – hamnar vi i landet som hittills utan tvekan och utan någon som helst konkurrens kniper förstaplatsen för webbanalysens användande. Låt oss lära av dem! Samtidigt som mailet landar i min mailbox så talar min idol, min förebild och gurun inom webbanalys, Avinash Kaushik på SES (SearchEngineStrategies) i New York. Suck!

Jag har en trogen kund som vi arbetat med webbanalys mot under flera års tid och som senaste månaderna börjat intressera sig mycket mer för uppföljning av sina marknadföringsinsatser. Det tycker jag är såååå kul! Jag blir gärna nedringd med frågor kring besöksiffror, trafikkällor, bounce rates och konverteringar.

Testa själv!

Etiketter:Webbanalys

När du mäter och analyserar din webbplats så kanske du ibland har svårt att få fram vilka data som är de viktigaste att titta på och följa upp. Ett bra första tips för att koma igång med webbanalys är att se över vilken Bounce rate din webbplats har. Bounce rate heter avvisningsfrekvens på svenska och betyder helt enkelt att besökaren ”vänder i dörren”. Besökaren har alltså kommit in, konstaterat att webbplatsen inte var något för mig och sedan försvunnit. Såklart finns det besökare som faktiskt finner det den söker på den enda sidan den landar på, men det är ett av kriterierna som du får ta med i din analys.

Din Bounce rate kan du kontrollera utifrån olika perspektiv. För det första bör du ha kontroll över din totala Bounce rate för hela webbplatsen. För det andra, Bounce raten på dina topp tio bästa landningssidor. Titta på de sidor som har flest ”Entries/Ingångar” och se hur hög Bounce raten är på dessa. Om du ligger över ca 25% på någon av dem bör du fundera på att göra förändringar. Sätt på dig besökarens glasögon och tänk igenom varför inte sidan attraherar dem. Såklart kommer det alltid finnas sidor som kanske av naturliga skäl har en högre Bounce rate – t ex en Kontakta oss sida.

Vidare bör du definitivt titta på listan över de trafikkällor du har in till webbplatsen. Både de betalda och obetalda källorna. Om det visar sig att dina betalda trafikkällor ger dig hög Bounce rate bör du tänka igenom om det verkligen är rätt ställen och forum för dig att finnas med i.

Av den trafik som kommer in från sökmotorer så har alla kommit via någon form av sökning på ett ord eller fras. Om du arbetar aktivt med organisk sökmotoroptimering eller köper sökord i sökmotorerna så är det en bra värdemätare att se hur hög Bounce rate varje ord har. Både för att utvärdera om det är rätt ord du jobbar med, men också för att se över om sidorna besökaren landar på verkligen ger den information som besökaren efterfrågar.

Dessutom – som grädden på moset – har Google börjat utvärdera Bounce raten i söklistan och rankar webbsidor med hög Bounce rate lägre än sidor med låg Bounce rate. Detta för att ge den som söker bra och relevant innehåll.

Notera att Bounce raten på en blogg helt naturligt kommer vara väldigt hög – varför tipsen ovan inte kan appliceras på denna typ av webbplats.

Etiketter:bounce rate, Webbanalys