Du kan nå extramaterialet på aftonbladet.se, deras så kallade plus-tjänst, för 29 kronor i månaden. Hur många har betalt det? När jag ställer frågan under de olika föreläsningar jag gör, är svaret väldigt få. Men tänk om allt innehåll på aftonbladet.se låg bakom inloggning. Skulle du betala 29 kronor i månaden då? Eller skulle du tycka att det var värt 200 kronor i månaden? En tidning som tagit steget är The Times i Storbritannien.

Allt innehåll ligger bakom betalningsspärr. 1 pund per dag vid sporadisk läsning eller 2 pund per vecka efter en provperiod på 30 dagar med 1 pund per dag. Det innebär en månadskostnad på ca 50 kronor. Fortfarande inte mycket pengar men det finns många alternativ i Storbritannien. D.v.s. många nyhets-sajter som inte tar betalt. Vad skulle hända om Aftonbladet lade allt innehåll bakom lås och lät besökaren betala 50 kronor i månaden? Frågan är om alternativen som expressen.se och dn.se räcker för att inte hoppa på en webbprenumeration hos Aftonbladet? För mig är svaret tveksamt, dvs. tveksamt om jag skulle betala. Fast det är hårfint. Som jag förstår det kommer det fortfarande finnas banners på The Times. Om det vore frågan om att reklamfritt använda aftonbladet.se så skulle jag nog tänka mig att betala men inte annars. Det skall bli spännande att följa The Times och se vad som händer.

Ibland säger vi media och ibland medier. I enstaka fall har jag hört någon säga medium. Vad är medium, medier, media och ”medie”? Den svenska substantivet är i singularis ett medium och i plural flera medier. ”Medie” kan inte skrivas för sig. Det måste skrivas ihop med något annat som exempelvis mediebolag, mediebudget eller mediebevakning. Ordet media är ett låneord från engelskan och används lite slarvigt istället för medium och medier. Vi skall alltså säga sociala medier och ingenting annat. Media används också i sammansättningar som exempelvis meidabyrå, vilket är fel, mediebyrå är det korrekta språkvalet. Vad vi däremot skall ha en mediebyrå till inom den digitala världen är för mig ett stort mysterium men det får bli en senare bloggpost. 

Sociala medier är som jag skrivit i de tidigare delarna i den här serien (del 1, del 2, del 3) hype just nu. Vad jag anser om detta är att webben och internet alltid har varit sociala och att det ständigt är den del av den kommunikation som en organisation sänder ut. Det som nu populärt kallas för sociala medier har för mig alltid varit en del i strategi och koncept för en webbplats eller internetmarknadsföring, men det skall användas på ett naturligt sätt och det måste passa in i den totala kommunikationsstrategin. Ett exempel där sociala funktioner används på en webbplats är bakertilly.se. Youtube, Facebook, dela-funktioner och Twitter används och är till stor del integrerade funktioner i webbplatsen. Baker Tilly är en revisionsbyrå som vill vara lite annorlunda än andra revisionsbyråer. Deras webbplats ser inte ut som deras konkurrenter och de använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Twitter används för att ge tips om ekonomi och för att påminna om viktiga datum. Det är två olika flöden där den sista uppdateringen från båda flödena syns i sidfoten på webbplatsen. Den utmaningen som finns är att se de sociala medierna som en del i helheten och använda dem på ett sätt där de inte blir en isolerad ö som efter ett tag glöms bort och inte används.

Ett annat exempel är Myresjöhus som bygger hus i Småland och har försäljning över hela Sverige. Redan för fyra år sedan visade de upp personer som bloggar om sitt husbygge på sin webbplats. Idag visas 28 bloggar upp på myresjohus.se med full transparens. Det är lätt att glömma bort att beslutet till att visa upp bloggarna sträcker sig fem år tillbaka i tiden. En tid när ingen talade om den sociala webben eller om sociala medier. På sin höjd pratades det om webb 2.0 och de framtida möjligheterna, men beslutet av Myresjöhus att ta in bloggar från deras kunder är idag en självklarhet (eller kanske inte?). För fem år sedan var det inte lika självklart. Resultatet blev och är en succé. Bloggarna är en av de mest besökta delarna av webbplatsen och ligger i linje med Myresjöus nollfelsvision.   

Det viktiga som jag nämnt i tidigare delar är att fundera på vem som skall jobba med de sociala medierna och varför? I Myresjöhus fall är svaret på vem deras kunder och på varför är svaret att visa att ett hus från Myresjöhus bygger du säkert utan problem och fel, dvs. det är ett beslutsunderlag för potentiella kunder. Det är aldrig någon bra idé att kasta sig ut på sociala webben ”bara för alla andra gör det”! Fundera på vad ni vill göra och hur det passar ihop med den totala kommunikationen från den organisation som ni representerar. Hur ligger användning av sociala meder i linje med marknadsföring, reklam, intranät, extranät, webbplats och PR? Vill du veta mer om hur allt hänger ihop och om hjälpmedel för att se till helheten läs på: Two Communication Circle.

Etiketter:blogg, Facebook, Twitter, YuuTube

Jag köpte ett par högtalare för ungefär tio år sedan. Dom var stora, rejäla, bra och flera andra superlativ som fungerar med ”skit” som prefix. För en kille runt 20 var de kort och gott ett bra köp. Nu är killen som köpte dom runt 30 och högtalarna är fortfarande stora och rejäla men de andra superlativen har försvunnit någonstans på vägen. De senaste fem åren har de samlat damm på vinden och endast varit ett irritationsmoment under de fyra gånger jag flyttat och tvingats bära högtalarna från en vind till en annan.

När jag flyttade senast kände jag att det var dags att göra mig av med dom. Jag ställde dom i hallen och tänkte att ”jag lägger ut dom på Blocket i morgon”. Till saken hör att jag flyttade den förste april. Månaderna gick, det blev början på juli och högtalarna stod fortfarande kvar tills jag i förmiddags la upp en annons på Blocket. Som alltid är det bra att ha en text och bild som är på något sätt säljande så jag funderade lite på vem som skulle vilja köpa mina högtalare. Jag valde snabbt bort den hifi-intresserade, den medelålders mannen, kvinnor i alla åldrar samt medelsvensson. Kvar stod jag med mig själv, modell tio år yngre. Jag tittade på högtalarna och konstaterade att jag inte var vid mina sinnens fulla bruk när jag köpte dem utan målade upp min bild av vem som skulle vilja köpa dessa högtalare år 2010. Min tankelek resulterade i följande: ”En kille, runt 20 år, bosatt utanför en medelstor stad, förmodligen semi-rocker utan större krav eller kunskaper på stereoutrustning. Den ska kunna spela musik, inget mer”.

Jag skrev inte någon speciell text, mest teknisk data, pris samt vart man kunde hämta dem. En timme senare, och detta är personligt rekord för mig, ringde en kille och ville kolla på högtalarna. Ytterligare en halvtimme ringde det på dörren och där stod han, killen, runt 20, med svart Jack Daniels-tshirt, långt blonderat hår, truckerkeps, tighta svarta jeans och sneglade lite försiktigt in i min lägenhet. När jag frågade om jag skulle provspela dem svarade han lite kort ”Kan du väl, jag kan inget om sånt här men det är väl bra att höra så de inte bara sprakar”. Tio minuter senare stod jag med hans pengar i handen, han med mina högtalare i bagageutrymmet och alla var nöjda.

Nu tror jag inte att det var min text på Blocket som fick högtalarna sålda så fort men jag är ändå smått nöjd över hur mycket han stämde överens med den person jag målade upp som möjlig köpare. Så visst är det viktigt att ha en målgrupp att rikta sig mot och kanske ännu viktigare att när man bestämmer den låta sig ha lite förutfattade meningar.

Etiketter:analys, blocket, målgrupp

Vad innebär ”tillgänglighet på webben” för dig?

Att exempelvis ge blinda och synskadade möjlighet att ta till sig webbplatsens texter, se till att rörelsehindrade kan navigera på webbplatsen på ett effektivt sätt, att möjliggöra tabbning genom formulär och rubriker, lättlästa texter, tydlig rubriksättning och att se till att användaren kan förstora webbplatsen och/eller texten. Detta känner nog de flesta som arbetar med webbplatser igen numera, vilket i sammanhanget känns väldigt tillfredsställande. När jag började med att arbeta professionellt med tillgänglighet på webbplatser 2001 var förståelsen låg, minst sagt.

What’s in it for me?

Men handlar det då bara om detta? Denna typ av tillgänglighet är självklart viktigt, men är inte alltid de argument och den trigger som får ditt företag att ta det medvetna steget som en tillgänglighetsstrategi innebär. För att ett företag, som självklart har en ”what’s in it for me”-attityd, ska inse de möjligheter och den affärsnytta som en tillgänglig webbplats för med sig krävs det andra motivationshöjande faktorer.

Om tillgänglighetsbegreppet istället får vara loket i en process där det handlar att ändra synen på webbutveckling och där vinsterna är långt fler än de flesta även inom tillgänglighetssfären kan tänka sig:

• Framtidssäkring
• Snabbare utveckling
• Mer snabbladdad webbplats
• Effektivare förvaltning
• Effektiv sökmotoroptimering
• Leverantörsoberoende
• Tydligare och mer användbar webbplats

Av bara farten hjälper vi ALLA som vill ta del av din information på din webbplats. Funktionshindrad eller ej. Kan det bli bättre?

Lär dig mer!

Är du intresserad av att lära dig mer om HUR ditt företag kan dra nytta av tillgänglighetsprinciperna på din webbplats, så håller jag kostnadsfritt seminarium i Karlstad och Stockholm den 18 och 19 maj. Anmäl dig på http://www.two.se/om-two/kommande-seminarier.asp.

Etiketter:Tillgänglighet

Någon gång i början av den här veckan så lanserade ICA sin nya webbplats på www.ica.se. Responsen har väl varit någorlunda kritisk bland de som uppmärksammat det och jag tänkte helt enkelt försöka komma med lite konstruktiv kritik och peka på några förbättringsåtgärder.

Givetvis ska det tilläggas att jag inte varit med i processen och inte har den insikt kring ICA:s grafisk profil och heller inte andra beslut och tekniska förutsättningar som finns i projektet, men jag ger mig på det visuella och ska försöka ge min syn på vart det brister i fallet av startsida på ica.se

I det stora hela är det en rörig förstasidan som användaren möts av. En stark röd färg i bakgrunden som jag upplever stör mig. Röd har alldeles för stark karaktär. Det finns inte direkt någon kontrast i form eller typografi som gör att jag guidas genom startsidan. Det är helt upp till mig vad som är viktigt, jag får själv ta beslutet. Och inget ser intressant ut.

Man har valt att lägga en relativt stor ”receptsnurra” i topp på sidan. En bra idé men den är utformad något taffligt, alldeles för många bilder syns i snurran och det ger ett rörigt intryck. Texten som hör till receptet, och framförallt pilarna för att navigera genom snurran, är otydliga. Samhörigheten och tydligheten saknas är min åsikt.

På startsidan finns också ett antal ytor – eller puffar – som alla har samma form, samma typografi och lika stora tumnaglar. Jag önskar större tumnaglar generellt men också extra stora på ett urval av puffarna. Jag önskar variation i typografin och jag önskar variation i storlekarna på de olika puffarna. Kan vi göra några puffar som är lite viktigare än några andra och navigerar mig visuellt genom starten? Är tumnaglarna relevanta när de är så små? Plockar vi bort några och kan på så sätt undvika ett gytter?

Rent övergripande saknar jag formen som finns på de nya produkterna, de egna varorna från ICA. Det finns spår här och där, men de nya illustrationerna skulle kunna användas smartare och mer inspirerande. Och färg! Mer färg och färre hårda skuggor önskas.

Avslutningsvis. Valet av Tahoma och typografin gör att jag får känslan av ett alldeles för högt tempo i texter. Lugna ned, skapa intressant typografi och bättre tumnaglar så har vi kommit en bit på vägen. Nästa steg kan vara att blanda in fler färger än röd, vit och grå?