Ligger här hemma nedbäddad i sängen. Jag sover, läser och mejlar omvartannat i väntan på att förkylningen och febern skall ge med sig. Självklart läser man ju en del om det stundande riksdagsvalet som närmar sig och det slår mig att jag faktiskt är på Sardinien då – inget dåligt val men det innebär ju att jag inte kan rösta på vanligt sätt.  Poströsta säger nog de flesta men jag säger webbrösta. Men si det går inte !  

Eftersom jag ligger sjuk så är det legitimt att gnälla och jag är dessutom man vilket tillåter mig också att toppa med lite extra gnäll. Vad gjorde jag när jag kom på att jag ville rösta på webben – jo självklart googlade jag på ”riksdagsval rösta internet”  och konstaterade ganska snart att det kunde jag glömma. Däremot kunde jag läsa att i Estland så kunde man rösta i EU valet på webben nu senast.

Är det inte ganska pinsamt att Sverige som utmålar sig som en ledande IT nation inte kan ordna så att det går att rösta via webben. Dels är det en demokratifråga men också en imagefråga för Sverige som nation. Kan man betala sina räkningar, deklarera och betala via kort så borde man väl kunna rösta via webben.

Tack för kaffet
Henrik

Om du inte redan gjort det kan det vara god idé att byta ut din nuvarande Google Analytics spårningskod mot den nya asynkrona spårningskoden. Den nya koden släpptes som betaversion redan i slutet av 2009, men har sedan mitten på maj månad ersatt den gamla när man skapar nya konton.

Dagens webbplatser blir mer och mer komplicerade med fler och fler script som körs på en webbsida. Google Analytics har därför lanserat en asynkron spårningskod för att kunna läsa in sidan snabbare.
Det man kan säga förenklat är att koden får en egen ”gräddfil att köra i” och är oberoende av alla andra script som körs.
Detta medför såklart fördelar för oss som jobbar med Google Analytics och webbanalys. Förutom att besökaren upplever en snabbare inläsning, så får vi analytiker nogrannare mätningar. Detta eftersom det resulterar i ökad datainsamling och också att de tidigare spårningsfelen (som uppstod pga andra beroenden när Javascript inte har läst in korrekt) elimineras.

Den nya asynkrona spårningskoden hittar du exempel på här i Google code >>.
Den stora skillnaden är väldigt förenklat att förut kördes anrop via variabeln pageTracker.funktion(värde).
Nu körs de genom _gaq.push(’funktion’, ’värde’).

Vem bör ha denna kod då? Rekommendationen från Google själva är:
”Den nya metoden är särskilt lämplig för webbplatser som har många skript eller interaktivt medieinnehåll, men också ”lättare” webbplatser fungerar bättre”.

Däremot har inte Google löst samkörning med Google Website Optimizer ännu, vilket gör att du som kör A/B-test och multivariate tester inte ska byta kod förrän det finns lösning på detta.

Om du använder den gamla Urchin-koden kan det vara värt att överväga byte. Detta kan du snabbt kontrollera genom att kika i din spårningskod och se om du använder urchin.js. Urchin-koden kan nämligen ge irriterande säkerhetsmeddelanden i Internet Explorer 8 ihop med protokollet https:// och därmed ge dig bad will på webbplatsen. Läs gärna denna artikel om hur detta kan bli ett olyckligt konstaterande>>

Etiketter:asynkron spårningskod, Google Analytics, Webbanalys, webbstatistik

Nu kan du läsa på idg.se hur Two tycker att Kanal 5 skulle se ut i ny kostym.  Förutom de rent grafiska skillnaderna som visades på tidningen Internet World finna mer att fundera på. Ett är länken adressen till Kanal 5. Det är inte www.kanal5.se som är deras startsida utan kanal5.se/web/guest/hem. Vem blir hjälpt av web/guest? Sedan kan jag inte låta bli att fundera över menyn ”Tablå”. Tolkar det som vad som dagens program på Kanal 5, men när jag går in så märker jag att det faktiskt är en komplett TV-guide där jag kan ställa in vilka progam jag vill ha med och andra bra inställningar, alltså betydligt mer än blygsamma ”Tablå”. Men ordet tablå är typexempel på ett ord som används internt i en organisation och därför används på webbplatsen. En ny design på Kanal 5 skulle också behöva lite nytt tänk vad gäller webbstrategi.

Etiketter:Webb

Har du märkt någon skillnad i antalet besökare och besök under sommarmånaderna juni och juli på din webbplats? Jag som dagligen jobbar med webbanalys ser en klar skillnad i trafiken under dessa månader. Det som är så spännande är att det inte är en klar nedgång på alla webbplatser, utan en hel del webbplatser ökar under sommaren.

Förklaringen till detta är att varje webbplats är unik. Varje webbplats har ett visst syfte och tillhör oftast någon av kategorierna B2B (business-to-business), B2C (business-to-consumer) eller C2C (consumer-to-consumer).

Jag ser alltid, varje år, en klar nedgång på de webbplatser som finns inom kategorin B2B, eftersom de anställda på företagen tar semester och därför inte besöker dessa typer av webbplatser i lika hög grad.

En webbplats som istället riktar sig direkt mot konsument (B2C), får istället en ökad trafik under semestern eftersom man som privatperson då har mer tid att besöka dessa webbplatser. Det kan vara att köpa ny bil, husvagn eller att besöka ett visst turistmål i en kommun.

De webbplatser inom B2B som däremot riktar sig till en internationell målgrupp har dock inte samma klara nedgång i trafik då t ex södra Europa har semester senare och därför fortsätter ge trafik i juni och juli. Där ser man istället en tydlig omfördelning av andelen besök, där dessa länder ökar medan de nordiska besöken minskar.

Genom att lära känna sin webbplats och dess besökstrender är det lättare att lägga rätt strategi för alla typer av marknadföring över året, däribland den mycket flexibla internetmarknadsföringen. Placera dina kampanjer rätt i tiden och på rätt plats i rätt medier.

Etiketter:besökare, Internetmarknadsföring, marknadsföring, webbstatistik

Apple är större än Microsoft i börsvärde nu för första gången -otroligt häftigt får man ju säga. Steve Jobs och Co skördar enorma framgångar just nu och Ihpone, Ipads, Macar säljer såpass att de inte hinner med och producera.

Men om vi backar klockan till mitten av 80-talet då  Apple lanserade första Macintosh så ser jag en del likheter med dagens marknadssituation. Macintoshen var ju revolutionerande i termer av användarvänlighet och lanserarade ju på allvar det grafiska gränssnittet. Apple skördade stora framgångar här och var hur heta som helst. Dock så lät de ingen annan göra datorer med deras operativsystem och tillät alltså inga kloner. Sen kom ju IBM och Microsoft som lånade lite inspiration så att säga och resten är ju historia.

 Känns inte detta igen idag med Iphone  där Apple stått för innovation såväl tekniskt som affärsmässigt men där Google lanserar Android som är öppen för vilken tillverkare som helst att använda. Senast igår så läste jag i SvD att Android hade nu runt 30% marknadsandel i USA ( alla tillverkare inräknat ) och Apple runt 20%.  Öppenhet lönar sig och dessutom är Android byggt på Linux.

Mobila lösningar kommer att bli allt viktigare och jag tror vi bara sett början på den mobila revolutionen så det är en ganska farlig väg Apple går på och som kräver att man alltid ligger ordentligt före konkurrerenterna för att kunna motivera ett köp. Jag är på intet sätt fientligt till Apple – har själv Iphone, Mac Book Pro och en Ipad men jag ser ju farorna i stängda system.

Apple må vara hett nu men jag undrar inte om historien upprepar sig!

Du kan nå extramaterialet på aftonbladet.se, deras så kallade plus-tjänst, för 29 kronor i månaden. Hur många har betalt det? När jag ställer frågan under de olika föreläsningar jag gör, är svaret väldigt få. Men tänk om allt innehåll på aftonbladet.se låg bakom inloggning. Skulle du betala 29 kronor i månaden då? Eller skulle du tycka att det var värt 200 kronor i månaden? En tidning som tagit steget är The Times i Storbritannien.

Allt innehåll ligger bakom betalningsspärr. 1 pund per dag vid sporadisk läsning eller 2 pund per vecka efter en provperiod på 30 dagar med 1 pund per dag. Det innebär en månadskostnad på ca 50 kronor. Fortfarande inte mycket pengar men det finns många alternativ i Storbritannien. D.v.s. många nyhets-sajter som inte tar betalt. Vad skulle hända om Aftonbladet lade allt innehåll bakom lås och lät besökaren betala 50 kronor i månaden? Frågan är om alternativen som expressen.se och dn.se räcker för att inte hoppa på en webbprenumeration hos Aftonbladet? För mig är svaret tveksamt, dvs. tveksamt om jag skulle betala. Fast det är hårfint. Som jag förstår det kommer det fortfarande finnas banners på The Times. Om det vore frågan om att reklamfritt använda aftonbladet.se så skulle jag nog tänka mig att betala men inte annars. Det skall bli spännande att följa The Times och se vad som händer.