Inför varje semester jag åker på laddar jag hem appar om resmålet. Tunnelbane­–­systemet om jag ska till New York, bästa shoppingen i London, turistguide till Barcelone och så vidare. Jag är alltid väldigt noga med att de ska gå att göra utan att belasta telefonnätverket – för vem vill komma hem till en mobilräkning på 10 000 kronor?

Det första jag gör när jag landat på min destination är alltid att koppla bort möjligheten till roaming eftersom jag vet inte hur mycket det kommer att kosta. Men är det inte i just dessa situationer som jag behöver mina appar som mest? Frågor som ”vilken restaurang närmast mig serverar bäst thailändsk mat?”. Spontana frågor som dessa blir inte så spontana när man måste vänta tills man kan koppla upp sig på ett trådlöst nätverk. Och hur ofta finns de tillgängliga när man som bäst behöver? Det är här den förhatliga roamingavgiften kommer in. Jag vet inte hur mycket data min app behöver ladda in så jag kan inte avgöra hur mycket det kommer att kosta!

Inom EU har det nu kommit fram ett initiativ där 50 mb kostar 79 kronor. De flesta klarar sig med den gränsen och när den är nådd får du som användare ett sms där du varnas om att din datamängd snart är uppnådd. Läs mer om det här konceptet i vårt blogginlägg från i höstas. Det jag efterlyser är en flatrate. Max 79 kronor, gärna billigare, per dag oavsett vart i världen jag befinner mig. Då kan jag twittra, checka in, söka på webben och få mer hjälp genom de digitala kanalerna. Eller om jag verkligen fick önska: tänk om jag kunde betala 150 kronor mer på mitt abonnemang per månad och få möjlighet att använda telefonnätverk utomlands utan någon som helst begränsning? Man kan ju alltid drömma…

För lite drygt 18 månader sedan bildades ett företag som hade en idé om att alla, inklusive privatpersoner, skall kunna ta betalt med kort. För att denna magi skall fungera krävs att du har en iPhone eller iPad och ett konto på företagets externa webb. För att förenkla kortbetalningar har de även tagit fram en helt unik kortläsare som är EMV-certifierad. Pengarna du får in betalas ut till ditt vanliga bankkonto och du kan logga in för att se vad du har sålt, när och för hur mycket. Det är förstås svenska iZettle jag pratar om.

Som person har jag ett behov av att ha kontroll på min vardag inklusive min privatekonomi och undviker i så stor utsträckning som möjligt att använda kontanter. Ett konto i plånboken med sedlar och mynt är ersatt med konto-/kreditkort för olika användningsområden. Inte många blev gladare än jag när iZettle ramlade ner framför mina fötter. Jag tecknade mig direkt för ett konto och väntade ivrigt på att min utlovade kortläsare skulle dyka upp i min brevlåda.

Under iZettles beta-period som precis avslutats skickade de ut kortläsare till ett begränsat antal användare för att täcka in ett så stort demografiskt omfång som möjligt enligt deras egen utsago. Som tur är fungerar deras tjänst även utan kortläsare så under tiden jag väntade på kortläsaren letade jag efter ett tillfälle att få provtrycka konceptet. Till min stora förvåning fick jag ganska snabb möjligheten att på ett halvt oväntat sätt använda konceptet. Vi hade en spontan afterwork på jobbet med ett 10-tal deltagare som inkluderade en musik-quiz och några familjepizzor. Hör och häpna, så hade jag pengar på konto i plånboken, så jag betalade pizzabudet cash. Sedan gick min iPhone och iZettles app runt bland mina kollegor som fick betala sin andel. Och jag fick pengar direkt in på min konto i banken samtidigt som de som önskade fick ett kvitto skickat till sin e-postadress.

Jag tog tag i saken, satte ut två annonser på Blocket, för att verkligen se om det finns en möjlighet att använda den med personer man inte känner. Annonserna, som kostade 20 kr/st,  var en switch för 400 kr respektive två wifi accesspunkter för 250 kr. Switchen nappade på en gång och en köpare kom för att hämta den i torsdags kväll, men någon kortbetalning gick inte att få till. Köparen jobbade i branschen och enligt uppgift med säkerhet och vågade inte, så det fick bli cash. De två wifi accesspunkterna åkte en köpare från Kristinehamn för att hämta och vi gjorde en kortbetalning utan tvivel med iZettle på parkeringen utanför Lidl. På den försäljningen som jag gjorde med iZettle blev avgiften 8,38 kr, så totala kostnaden för att sälja de två wifi accesspunkterna blev 28,38 kr. Varje transaktion kostar 1,50 kr plus 2,75% på beloppet. Om man skulle sälja något för 2.000 kr, vill iZettle ha 56,50 kr i avgift och skulle du sälja din bil på Blocket för 100.000 kr och blir avgiften hisnande 2.752 kr.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

1. Att iZettle eller liknande affärslösningar kommer att bli vardag även för privatpersoner känns ganska givet, men självklart kommer det alltid att finnas de som är skeptiska.
2. Att man inte skall ta för givet vem som eventuellt accepterar att betala med kort. Trodde nog att köparen av switchen skulle vara mer benägen med, som jag uppfattade det, ett teknikintresse.
3. Att det kändes häftigt att kunna ta betalt med kort och slippa gå till banken för att flytta pengar från kontot i plånboken till kassavalvet även som privatperson.
4. Att avgiften för en privatperson inte känns rimlig om man vill använda den för höga belopp. Å andra sidan för man göra precis som handlare gör och tankemässigt lägga på en marginal för att kunna ta emot betalning via kort.

Några direkt användningsområde:

• När grabb- eller tjejgänget behöver dela notan
• När du skall sälja begagnade saker på Blocket
• Som torghandlare, eftersom vi blir fler som inte har pengar på kontot i plånboken
• För småföretagare som har få transaktioner varje år
• För mobila småföretagare i samband med mässor
• För friluftsfrämjande turer där anordnare vill ha betalt

Läs mer om iZettle på deras hemsida.

Efter lanseringen av den nya iPhonen kände jag ett ganska stort ”Jaha”. Var det allt? Personligen har jag aldrig gillat designen på iPhone 4 och tyvärr tog Apple inte ett steg designmässigt. Jag utvärderade alternativen lite men Apple har gjort det totala användandet av telefonen så mycket bättre än alla andra. Allt ifrån iTunes till handhavande. Därför blir jag kvar i iPhone-världen.

Nu har jag haft min nya iPhone 4S i nästan en vecka. Bytet från en iPhone 3G kan bara betecknas som FART! Den är så snabb. Det tar inte 1 minut att öppna Facebook, bara en sådan sak. Kameran är bättre, iMessage och medelandecenter mm. Mycket trevliga bekantskaper.

Men det finns en sak jag inte kommit överens med ännu. Jag och Siri har inte riktigt skapat en bra relation ännu. Hon förstår mig inte riktigt. Jag lyckades lära henne att min fru heter Anna och min son heter Johan. Hon hittade deras kontaktuppgifter och nu kan jag ringa Anna genom att säga ”Call my wife” till Siri. Men min dotter Sofia vägrar hon hitta. Har dom pratat ihop sig? Har Sofia en hemlig väg in till Siri? Här är ett typiskt försök med Sira:
Jag: ”Sofia is my daughter!”
Siri: ”Do you want me to search for doughnut?”
Jag: ”No, my daughter’s name is Sofia!”
Siri: ”I don´t understand dogther.”
Jag: ”F–k you!”
Siri: ”No need to be rude.”

På den vägen är det. min engelska är helt enkelt med en dialekt som Siri inte förstår. Snabbheten att använda Siri försvinner helt när jag måste upprepa tre till fyra gånger vad jag vill. Hoppas på att Siri snart blir Sigrid och kan prata svenska med lätt Vänersborg/Värmlandsbrytning.

Etiketter:apple, iPone 4S, Siri.

Under hösten skall det bli spännande att följa hur det går med Googles nya sociala experiment Google +. Men innan vi börjar analyserar och recenserar Google + tycker jag det är bra att göra en tillbakablick. Google har inte varit lyckosamma med allt de gör inom den sociala sfären.

För några år sedan lanserade de Google Wave. Wave var en tjänst som skulle ersätta e-post, chatt, Wiki och sociala nätverk. När tjänsten lanserades slogs vi alla efter invite för att bli bland de första som provade Wave. Men därefter kom det av sig. Efter mycket hype i början kom hela projektet av sig och Google har numera lagt ned Wave som en egen produkt. Den finns kvar och det går att logga in men produkten är död. Själv skapade jag ett konto men kom heller inte riktigt igång. Tiden räcker inte till allt.

Sedan försökte Google med Google Buzz. Ett sätt för de som använder Gmail att dela med sig av olika objekt. Till exempel bilder. Problemet var att du var tvungen att ha ett aktivt Gmail-konto. Buzz är en produkt som jag inte ens brydde mig om att prova då jag inte använder Gmail och jag såg genast massor av begränsningar i detta. Buzz finns  kvar men används troligen inte speciellt mycket.

Under sommaren har det twittrats och facebookats om Google +. Jag har i runda slängar fått 10 stycken invites i brevlådan men bestämde mig för att inte lägga tid under sommaren. Dels för att se om det blir något men också för att jag verkligen ville göra andra saker än sitta vid datorn hela sommaren, eller mobilen för den delen. Men nu skall jag snart ta tag i det. Mer om Google + kommer!

Etiketter:Google, Google Buzz, Google Wave

Hur många tusen appar finns det i iTunes App Store? Är det lika många som i Android Market? Kan Windows verkligen tävla med antalet appar och är det överhuvudtaget någon idé för Meego? Fast egentligen är antalet appar totalt ointressant. För handen på hjärtat. Hur många appar använder du?

Jag har snart haft min iPhone 3G i 3 år. Under den tiden har jag installerat 105 program förutom de 19 program som kommer förinstallerade (21 om du har en modernare telefon). Dvs. totalt 124 appar.  Enligt Wikipedia hade App Store i juni 425 000 appar. Det innebär att jag har laddat hem 0,02% av de totala antalet appar som finns. Tänk vad många jag har gått miste om…

Just ny har jag 72 appar i min telefon. Tar vi bort de ursprungliga 19 så är det 53 stycken som jag fortfarande tycker är intressanta att ha kvar. Fast när jag sätter mig och gör en genomgång så är det egentligen följande som jag använder:

• 1Passwords
• Bilder *
• Blocket
• Eniro.se
• Facebook
• iPod *
• Kalkylator *
• Kamera *
• Kartor *
• Klart.se
• Klocka *
• Lux DLX 2
• Mail *
• Meddelanden *
• Res i STHLM
• Safari *
• ShopShop
• Telefon *
• Twitter
• VinVin
• Week cal

De som är markerade med stjärna (*) är originalinstallerade. Totalt 21 applikationer varav 10 följer med från början. Jag använder med andra ord 11 stycken appar av 425.000 stycken. Jag är inte först och jag kommer inte vara sist men nu och framöver kommer den stora app-döden om inte de som skall göra en app tänker ut varför användare kommer ladda hem och använda appen. En app som laddas hem och sedan inte används är enligt mitt sätt att se det totalt värdelös.

Fotnot:
Visst använder jag Inställningar och App Store också men jag tycker inte de är ”riktiga” appar, men de är inräknade som ikoner i siffrorna ovan.

Så här i förkylningstider kan det vara smidigt att bära med sig ett medicinskt lexikon, en möjlighet att se närmaste apotek eller helt enkelt utifrån dina symptom ställa din egen diagnos och vilken medicin du behöver.

Dagens skämttema till trots (1 april) vill jag ändå hävda äktheten i detta påstående. Läs mer om iphone-appen från medicinera.se.

En liten parentes i ämnet apotek; är inte droghandel (som i Kronans Droghandel) ett ytterst udda val av namn på en apotekskedja? I alla fall när man översätter engelskan ”drugstore” till svengelska…

Etiketter:iphone-app, medicinera.se