Ny har funktionen vänskapssida funnits i några månader på Facebook. Vänskapssidan visar den kommunikation som två av dina vänner på Facebook har med varandra. Dels via inlägg i varandras ”walls” men också när de kommenterar inlägg, fotografier, länkar mm. Du hittar till en vänskapssida via en länk när en av dina vänner lägger upp något på en annan väns ”wall”:

Du kan också på en befintlig vänskapssida använda funktionen i höger kolumn och koppla ihopp olika vänner eller dig och någon vän för att se vad ni har pratat om. Har du haft några spännande konversationer?

Etiketter:Facebook, Vänskapssida

”The Social Network” är filmen om hur Facebook kom till. Eller rättare sagt är det filmen om personerna som grundade Facebook och hur det gick till. Vi får följa Facebooks grundare och hur Facebook blev Facebook. Men under filmen började jag fundera på om det är den rätta historien eller en Hollywood-variant av den. Det får vi inte reda på och med Mark Zuckerberg och Eduardo Saverin har i intervjuer sagt att det inte är hela historien. Med andra ord får vi biobesökare ta filmen med en nypa salt och själva fundera på vad som är rätt och vad som är fel.

Mark Zuckerberg har kritiserat filmen och sagt att det enda som egentligen stämmer är kläderna. De kläder som Marks rollfigur har är faktiskt kläder han själv har eller har haft. Men det är det enda som stämmer med verkligheten enligt Zuckerberg. Hans första partner Eduardo Saverin har däremot uttalat sig och han ställer sig över filmen och pratar i stället om entreprenörskap. Det kanske ger viss vägledning om vem av dem som tycker att filmen ger en korrekt bedömning. Mark Zuckerberg framställs som socialt otillräcklig men tekniskt briljant. Något som kanske är en förklaring till varför han inte tycker filmen förmedlar sanningen. Vem vill egentligen bli beskriven så?

Filmen är smart i hopbyggd med det rättsliga spelet mellan de olika inblandade personerna och tillbakablickar på hur allt började. Som åskådare vet vi inte vad som är sant i de olika konflikterna som finns. Men historien är väl skriven av Aron Sorkin och det märks, för mycket av dialogen är lika rapp och välskriven som serien Vita huset.

Jag ger filmen högsta betyg och rekommenderar den verkligen till alla! Här är den officiella trailer:

Jag passade också på att googla lite om filmen och fick fram den här bilden:

Nya funktioner på Google ger vilka ”teatrar” (nåja) som filmen går på. Bra jobbat Google!

Etiketter:Facebook

Igår rensade jag bland gamla tidningar hemma och hittade en gammal Amelia från förra året. Så varför hade jag sparat den? Jo, där fanns en intressant artikel som jag känner är högaktuell i dagens sociala samhälle på webben. ”Den sociala uppdateringssjukan” heter vår tids nya folksjukdom.

Känns det som om världen går under när du inte kommer åt Twitter eller Facebook, inte gjort ett inlägg på några timmar? Du kanske inte har haft tid eller möjlighet att blogga på några dagar och börjar känna paniken komma. Då låter det som om du kan vara drabbad av SUA (Social Update Anxiety), som på allvar kommit upp på agendan i USA där fenomenet växer i skuggan av de sociala medierna.

Testa dig själv. Är du drabbad av den sociala uppdateringssjukan?

 Själv fick jag följande resultat:

Du har för det mesta en god balans mellan att vara uppkopplad och avkopplad. Du har förmågan att ta det bästa från båda världarna. Fortsätt att ge akt på den balansen och boka in saker som gör att du mår bra och har kul. Skaffa dig förebilder som är bra på att hänga med i den nya teknikens alla relationsaktiviteter, samtidigt som de också är bra på att bevara sina relationer utanför den världen.

Etiketter:amelia, blogg, Facebook, Sociala medier, sociala uppdateringssjukan, Twitter

Det finns många skäl till varför en arbetsgivare vill förbjuda Facebook på arbetstid. Enligt Nucleus Research sänker det produktiviteten med 1,5%, enligt Ohio State University får de som ”är fast” med Facebook lägre betyg och IT-avdelningar pekar på att skadlig kod kan spridas. Enligt en rapport från CNET är fördelningen av företag i USA som förbjuder eller tillåter sociala medier så här:

• 54% blockerar sociala medier
• 19% tillåter det för affärsändamål
• 16% tillåter begränsad personlig användning
• 11% har släppt det helt fritt.

Jag undrar hur mellangruppen, dvs. de två som tillåter bara för affärsändamål och begränsad personlig användning kontrollerar detta? Nästa fråga är hur de 54% som inte tillåter sociala medier löser problemet med att de anställda kan använda Facebook och Twitter från mobiltelefonen?

Problemet som en organisation vill komma åt när de spärrar exempelvis Facebook är att få de personer som missbrukar ett förtroende att jobba istället för att sitta på Facebook. Vid varje teknik eller kommunikationsförändring genom tiderna har det funnits samma problem.

Jag tänker då på:

• Telefonen
• Datorer
• Email
• Webben
• Spel i datorn
• Mobiltelefoner
• Arbeta hemma

Privatsamtal med personalen är strängt förbjuden! Använder du Blocket på arbetstid? Har det hänt att du spelat något av de medföljande spelen i din dator? Listan är hur lång som helst på saker som en person kan missbruka för att inte jobba och då har jag inte ens tagit med hämta kaffe/vatten, röka eller prata skit med kollegor. I grunden är det säkert så att en person som sköter sitt jobb kan ta någon minut att kolla sitt twitterflöde eller koppla av i 5 minuter genom att spela MS Röj medan en person som missköter sina arbetsuppgifter kan tillbringa hur lång tid som helst på listan ovan. Det är inte frågan om vilka möjligheter som finns utan hur personens inställning till sitt jobb är. Det är med andra ord inte frågan om möjligheter utan arbetsmiljö i stort.

En annan infallsvinkel är att studier som säger att sociala medier minskar produktiviteten säger att tid som spenderas där är helt bortkastad. Faktum är att vi människor inte är skapade till att konstant utföra en uppgift utan vi behöver mikropauser. Någon minut med Twitter eller Facebook ger oss nu energi, kan vi dessutom få hjälp den vägen att lösa våra arbetsuppgifter har de sociala medierna också gjort att vi blivit mer effektiva. Universitetet i Melbourne har studerat WILB, Workplace Internet Leisure Browsing, och kommit fram till att man faktiskt kan bli mer produktiv vid begränsad användning av WILB.

Att förbjuda åtkomst via företagets nätverk till Facebook och Twitter ger också liten verkan då många idag når dem via sin mobiltelefon. Har du en iPhone eller Android-telefon (eller en mossig Nokia) så kan du ladda hem din Facebook-app och köra på som inget har hänt. Via Twitter har jag fått hjälp av kända och okända personer som gladligen hjälper till om jag frågar. Ofta sker det via min telefon.

En annan synvinkel är olika myndigheter som lyder under offentlighetsprincipen. Här kan journalister begära ut listor på webbtrafik. Utifrån ett personligt perspektiv kanske det känns bättre att det inte står att den anställde har varit på Facebook, fast egentligen borde det inte spela någon roll då det antagligen inte kommer framkomma om tiden som spenderade där var jobb eller fritid.

Sedan har det också blivit en fråga om när vi arbetar? Vi som har kontorsjobb har med oss kontoret i fickan. Jag svarar för det mest kunder som skickar ett e-postbrev till mig utanför den magiska tiden 8-17 och då och då använder jag Facebook privat på arbetstiden, men jag löser mina arbetsuppgifter på och utanför det som normalt kallas arbetstid. För mig fungerar det men för andra kan det bli jobbigt att ”aldrig vara ledig”.

För mig bottnar att i det som kallas arbetsgivarmärke. En organisation som är öppen för nya idéer och använder dem på ett förnuftigt sätt attraherar duktiga människor! Har en organisation problem med produktivitet bland vissa individer är det hjälp och stöd till dessa som ger effekt inte ett förbud.

Eller?

Källor:
http://www.computerworld.com/s/article/9131507/Study_Facebook_users_get_lower_grades_in_college
http://www.computerworld.com/s/article/9135795/Study_Facebook_use_cuts_productivity_at_work
http://www.pcworld.com/businesscenter/article/162478/twitter_facebook_can_improve_work_productivity.html
http://www.briansolis.com/2010/03/twitter-and-facebook-the-new-tools-of-productivity-or-distraction/
http://www.readwriteweb.com/archives/facebook_at_work_helpful_or_a_hazard.php
http://uninews.unimelb.edu.au/news/5750/

Etiketter:Facebook, Twitter

Jag har en vän på Facebook som dog för ett år sedan. Det är en gamal skolkamrat från högstadiet och han var väldigt aktiv på Facebook. En dag började jag sakna honom och gick till hans logg för att se vad som hade hänt. Jag märkte att hans närmaste familj och de vänner som umgicks med honom hade börjat använda hans facebooksida som en kondoliansbok. Det var sorgligt att han hade gått bort men på något sätt var han levande ändå via Facebook. Jag kollade upp hur Facebook hanterar dödsfall och det visar sig att du har tre val. De raderar kontot och allt som varit där, de stänger möjligheten till uppdateringa från dödsdagen eller så stänger de kontot för inloggning och låter vänner uppdatera loggen. Men efter jag fick den information har jag hört att Facebook inte ställer upp och gör detta längre utan låter sidan för en person leva tvärtemot de efterlevandes vilja. Vilket inte är så snygt av Facebook.

När någon dör är det jobbigt att hitta bara de enklaste saker som papper, kreditkort mm. Inloggningsuppgifter till alla konton mm. som en person har är oftast kört. Jag har därför lagt in mina inloggningar på ett ställe där jag vet att mina efterföljande den dagen det blir aktuellt kan hitta inloggning till alla mina digitala konton. Allt för att slippa problem och otäcka upplevelser. Ta tag i dina digitala konton också och ge dina efterlevande möjlighet att hantera dem på ett sätt som de finna lämpligt. Kanske med hjälp av ett digitalt testamente?

Dö i frid men lev medan du lever!

Etiketter:Digitala identiteter, Facebook

Ibland säger vi media och ibland medier. I enstaka fall har jag hört någon säga medium. Vad är medium, medier, media och ”medie”? Den svenska substantivet är i singularis ett medium och i plural flera medier. ”Medie” kan inte skrivas för sig. Det måste skrivas ihop med något annat som exempelvis mediebolag, mediebudget eller mediebevakning. Ordet media är ett låneord från engelskan och används lite slarvigt istället för medium och medier. Vi skall alltså säga sociala medier och ingenting annat. Media används också i sammansättningar som exempelvis meidabyrå, vilket är fel, mediebyrå är det korrekta språkvalet. Vad vi däremot skall ha en mediebyrå till inom den digitala världen är för mig ett stort mysterium men det får bli en senare bloggpost. 

Sociala medier är som jag skrivit i de tidigare delarna i den här serien (del 1, del 2, del 3) hype just nu. Vad jag anser om detta är att webben och internet alltid har varit sociala och att det ständigt är den del av den kommunikation som en organisation sänder ut. Det som nu populärt kallas för sociala medier har för mig alltid varit en del i strategi och koncept för en webbplats eller internetmarknadsföring, men det skall användas på ett naturligt sätt och det måste passa in i den totala kommunikationsstrategin. Ett exempel där sociala funktioner används på en webbplats är bakertilly.se. Youtube, Facebook, dela-funktioner och Twitter används och är till stor del integrerade funktioner i webbplatsen. Baker Tilly är en revisionsbyrå som vill vara lite annorlunda än andra revisionsbyråer. Deras webbplats ser inte ut som deras konkurrenter och de använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Twitter används för att ge tips om ekonomi och för att påminna om viktiga datum. Det är två olika flöden där den sista uppdateringen från båda flödena syns i sidfoten på webbplatsen. Den utmaningen som finns är att se de sociala medierna som en del i helheten och använda dem på ett sätt där de inte blir en isolerad ö som efter ett tag glöms bort och inte används.

Ett annat exempel är Myresjöhus som bygger hus i Småland och har försäljning över hela Sverige. Redan för fyra år sedan visade de upp personer som bloggar om sitt husbygge på sin webbplats. Idag visas 28 bloggar upp på myresjohus.se med full transparens. Det är lätt att glömma bort att beslutet till att visa upp bloggarna sträcker sig fem år tillbaka i tiden. En tid när ingen talade om den sociala webben eller om sociala medier. På sin höjd pratades det om webb 2.0 och de framtida möjligheterna, men beslutet av Myresjöhus att ta in bloggar från deras kunder är idag en självklarhet (eller kanske inte?). För fem år sedan var det inte lika självklart. Resultatet blev och är en succé. Bloggarna är en av de mest besökta delarna av webbplatsen och ligger i linje med Myresjöus nollfelsvision.   

Det viktiga som jag nämnt i tidigare delar är att fundera på vem som skall jobba med de sociala medierna och varför? I Myresjöhus fall är svaret på vem deras kunder och på varför är svaret att visa att ett hus från Myresjöhus bygger du säkert utan problem och fel, dvs. det är ett beslutsunderlag för potentiella kunder. Det är aldrig någon bra idé att kasta sig ut på sociala webben ”bara för alla andra gör det”! Fundera på vad ni vill göra och hur det passar ihop med den totala kommunikationen från den organisation som ni representerar. Hur ligger användning av sociala meder i linje med marknadsföring, reklam, intranät, extranät, webbplats och PR? Vill du veta mer om hur allt hänger ihop och om hjälpmedel för att se till helheten läs på: Two Communication Circle.

Etiketter:blogg, Facebook, Twitter, YuuTube