Framfarten för mobilapplikationer är enorm. Det är i och för sig inte så förvånande, vi är väl många som väntat på att detta skulle ske. Man kan nog säga att ända sedan WAP-tekniken blev tillgänglig för ca 10 år sedan, har IT-branschen väntat på ett genombrott för mobila lösningar och applikationer.

Tack vara lanseringen av telefoner med bra användargränssnitt med pekskärmar som verkligen fungerar har användarna nu tagit till sig de mobilaapplikationerna med storm.

Nu när genombrottet väl är här så börjar en trend visa sig. Många populära applikationer innehållen endast en eller ett fåtal funktioner.

Den mest sålda applikationen i svenska AppStore är just nu ”Lönekalkylatorn” som, precis som den låter, endast gör en sak – räknar ut lönekostnaden för en person.

Till skillnad från förr, när ett inköp av ett program var ett någorlunda stort beslut som föregicks av utvärdering av olika alternativ och provanvändning under 30 dagar, ser vi nu att konsumtionen sker med mycket kortare betänketid och i direkt samband med det upplevda behovet av en viss funktion.

Samtidigt skapas det applikationer i en aldrig sinande ström. Små, billiga applikationer som alla löser samma problem, fast på lite olika vis. Med lite olika angreppssätt och lite annan design konkurrerar programtillverkarna med varandra och den applikation som var populärast inom en genre en månad är förmodligen inte det nästa månad.

Detta kommer att leda till att informationen om hur många som installerat din applikation, inte säger något om hur många som verkligen använder den. För vem vet, du kanske redan är utbytt mot någon nyare variant.

För att få klarhet i detta bör därför din allra enklaste applikation innehålla minst två funktioner – en för användaren och en för dig. Funktionen för användaren bestämmer ju vad själva applikationen är för något.

Den andra funktionen däremot, är inget som användaren märker av. Den berättar för dig vem som använder din applikation, när och hur ofta!

Allas vårat Youtube är inte bara en av våra främsta sökmotorer och största sociala medier, det är också en rik kunskapskälla till olika människors preferenser. På Youtube signalerar vi tycke och smak genom de filmer vi tittar på, vilka vi ger bra betyg och delar med oss till andra. Betydelsen av Youtube som denna omfattande kunskapsbank om människors preferenser kommer sannolikt bara öka, och det är även lätt att tänka sig att Youtube kommer knyta olika kommersiella tjänster till detta.

Idag finns det dock en intressant gratistjänst – Youtube Insights for Audience – där man kan göra urval på kön, land, ett stort antal intressekategorier och sedan får ett resultat över målgruppens likes and dislikes. Samt vilka nyckelord som de söker och vilka filmer de uppskattar. Än så länge är denna tjänst ganska begränsad, men det går ändå få en känsla för vad en viss målgrupp tänker på idag. Detta kan vara viktig information när man utformar kampanjer, när man vill hitta en design som knyter an till vissa målgrupper särskilt etc. Vi kommer visa fler exempel senare på hur man kan utnyttja sociala medier för att förstå era målgrupper – så stay tuned on businessbyweb.se!

Etiketter:målgruppsanalys, Youtube

Ibland kan jag sakna roterande postlådor, blinkande pilar och allt annat som hörde till 1990-talets julgransinspirerade formpråk för webb.

Jag kommer ihåg min genuina lycka när jag hittade ett stort GIF-arkiv (hittade det självklart via Altavista) där man i timmar kunde browsa bland olika kategorier av animationer för att till slut hitta den optimala pilen eller ikonen för sitt syfte. Jag kommer också ihåg att mitt val föll på en dansande apa. Denna lilla hårbeklädda varelse prydde startsidan på min första och enda webbproduktion. (I rent utbildningssyfte på Högskolan i Karlstad, 1998). På den givna frågan varför jag hade inkluderat en apa, i denna strikt framesbaserade, brungröna webbplats, så svarade jag rebelliskt: ”för att jag kände för det”. Om högskoleadjunkten köpte mitt argument eller inte låter jag vara osagt. Jag fick i alla fall godkänt på kursen. Troligen med minsta möjliga marginal.

Idag ser vi inte lägre så många dansande apor ute på webben. Däremot stilrent och luftigt formgivna webbplatser, som självklart sätter besökaren i fokus och som inte lämnar objektsplacering, tillgänglighet eller typografi åt slumpen. Det här är så klart rätt väg att gå. I alla fall om man ser sin webbplats som ett verktyg för besökaren snarare än en möjlighet att uttrycka sina egna grafiska preferenser. Men det fanns ändå något charmigt  med ”GIF-eran” – åren då frågan inte var ”ska vi välja EpiServer, Drupal eller TYP03”, utan snarare ”ska vi göra blinkande, roterande eller hoppande pilar”.

Ibland roar jag mig med att gå tillbaks i tiden genom ”Way Back Machine” och kika på gamla webbplatser: http://www.archive.org/web/web.php

Där kan du bland annat se hur tidigare versioner av ditt företags webbplats har sett ut. Ibland kan det faktiskt vara bra att veta var man har varit för att få en bild av vart man vill nå!

Etiketter:Retro

 Google är världens största sökmotor, men vilken sökmotor är nummer två om vi räknar antal gjorda sökningar? Är det Microsoft Bing eller Yahoo tro? Kanske Kinesiska Baidu? Nej, världens näst största sökmotor är faktiskt inte en sökmotor utan en webbplats där besökare kan ladda upp film och titta på film och filmklipp. Jag pratar naturligtvis om Youtube.com. Den hanterar fler sökningar per dag är Bing, Yahoo mm.

Naturligtvis är det inte en riktig sökmotor i den mening att den indexerar upp webbplatser men nu pratar vi antal sökningar och då är det som det är.Det finns många anledningar till att ligga med på Youtube. En är att filmer därifrån har börjat bli indexerade och visas det ordinarie sökresultatet hos Google, en annan är att det är bekvämt att samla film på ett ställe och sedan visa den på sin egen webbplats. Ett exempel är Myresjöhus som har samlat sina filmer på http://www.youtube.com/myresjohus. De använder sedan Youtubs spelare i sin bygga hus skola. 

Exempel:

Etiketter:Youtube

Den senaste tiden har personalisering av såväl intranät som webbplatser blivit en het trend. Detta handlar om att man anpassar funktioner och information efter vem besökaren (eller den anställde vad gäller intranät) är. Ett exempel är Skistar – som driver Sälen, Åre med flera anläggningar – som anpassar informationen på webbplatsen beroende på om besökaren köpt ett skipass eller bokat en stuga. Har man redan köpt ett skipass är det ju onödigt att som besökare få tips om att göra det igen.

Detta tror vi på Two är en viktig trend, och verktygen för att göra en kraftfull personlisering blir bättre och bättre (se EPiServers nya produkt). Något som egentligen är enklare än anpassning efter den enskilde besökaren är dock något som för ofta glöms bort – nämligen att göra en kulturell anpassning av innehåll, erbjudanden och även design samt språk på en webbplats. Detta ser jag som något mer grundläggande att arbeta med för företag som verkar i flera länder. För ofta ser vi att de stela globala webbplattformarna har mer eller mindre identiskt utseende och erbjudande oavsett vilken land eller språkversion vi talar om. Och här finns det en litet viktig detalj, ofta är det egentligen så att webbplatser endast publiceras på olika språkversioner.

Den lika viktiga anpassningen till villkoren i det enskilda landet, hur kommunikationen skall anpassas till de marknadsförhållanden som råder i det enskilda landet, och anpassning till de värderingar som finns lyser allt för ofta med sin frånvaro. Här finns det ett stort arbete att göra.

Ofta är resursbrist en förklaring, något som samtidigt kan ses som ett defensivt argument. Om man tror att den digitala kanalen är viktig och kommer bli än viktigare är det viktigt att låta den kulturella anpassningen få ta sina resurser. En lika viktig orsak tror jag är att centrala funktioner – som ofta blir satta att administrera en hel global digital kommunikationsplattform – inte har kunskap nog för att göra den kulturella anpassningen. Och de som har kunskapen, på fältet ute i de enskilda länderna, kommer inte fram med sina synpunkter. Här borde det lokala intranätet vara en drivkraft/motor i arbetet att samla in synpunkter/kritik mot den lokala webbplatsen från kunder, återförsäljare etc där de som är ute på fältet rapporterar in så att företaget hela tiden får ett känselspröt ute på fältet som känner av hur den digitala kommunikationen slår ut.

Varför är då kulturell anpassning viktig, har det verkligen så stor betydelse? Tvärtemot vad man kan tro är faktiskt två av världens mest kända varumärken – McDonald´s och Coca-Cola – ett exempel på hur framgångsrik en kulturell anpassning kan vara. Vad gäller McDonald´s så ser vi en kulturell anpassning som innebär att restauranger i Brasilien har vita bordsdukar och ljus på bordet, att det i Kina alltid finns en äldre dam som är värdinna, att det i Indien inte säljs hamburgare (förstås!). På samma sätt smakar Coca-Cola väldigt annorlunda om man är på exempelvis Jamaica – där man har tillsatt mycket mer socker än i den US-amerikanska eller svenska varianten. På samma sätt bör vi låta sockra våra webbplatser på olika sätt beroende på vad den lokala smaken uppskattar och vilken marknadsposition ert företag har – först då kan vi nå full effekt av vår digitala kommunikation och skapa en lokalt anpassad business by web!

Etiketter:digital kommunikation, globala företag, kulturell anpassning, personalisering

Ethan Zuckerman har lyckats med konsten att på ca 6.51 trycka in hela internets historia. Bra jobbat!

Etiketter:Ethan Zuckerman