De populär knapparna för de olika sociala webbplatserna – som du som besökare använder för att dela med dig av sidan – börjar dyka upp både här och där i alla dess former. Den här varianten har en ganska kul grundidé, men faller ordentlig på att antalet är för många.
Alldeles för många logotyper, där bara halva syns, gör det svårt att hitta den jag söker och vill dela med mig. Här bör man istället prioritera ett antal eller välja en annan form.
Någon gång i början av den här veckan så lanserade ICA sin nya webbplats på www.ica.se. Responsen har väl varit någorlunda kritisk bland de som uppmärksammat det och jag tänkte helt enkelt försöka komma med lite konstruktiv kritik och peka på några förbättringsåtgärder.
Givetvis ska det tilläggas att jag inte varit med i processen och inte har den insikt kring ICA:s grafisk profil och heller inte andra beslut och tekniska förutsättningar som finns i projektet, men jag ger mig på det visuella och ska försöka ge min syn på vart det brister i fallet av startsida på ica.se
I det stora hela är det en rörig förstasidan som användaren möts av. En stark röd färg i bakgrunden som jag upplever stör mig. Röd har alldeles för stark karaktär. Det finns inte direkt någon kontrast i form eller typografi som gör att jag guidas genom startsidan. Det är helt upp till mig vad som är viktigt, jag får själv ta beslutet. Och inget ser intressant ut.
Man har valt att lägga en relativt stor ”receptsnurra” i topp på sidan. En bra idé men den är utformad något taffligt, alldeles för många bilder syns i snurran och det ger ett rörigt intryck. Texten som hör till receptet, och framförallt pilarna för att navigera genom snurran, är otydliga. Samhörigheten och tydligheten saknas är min åsikt.
På startsidan finns också ett antal ytor – eller puffar – som alla har samma form, samma typografi och lika stora tumnaglar. Jag önskar större tumnaglar generellt men också extra stora på ett urval av puffarna. Jag önskar variation i typografin och jag önskar variation i storlekarna på de olika puffarna. Kan vi göra några puffar som är lite viktigare än några andra och navigerar mig visuellt genom starten? Är tumnaglarna relevanta när de är så små? Plockar vi bort några och kan på så sätt undvika ett gytter?
Rent övergripande saknar jag formen som finns på de nya produkterna, de egna varorna från ICA. Det finns spår här och där, men de nya illustrationerna skulle kunna användas smartare och mer inspirerande. Och färg! Mer färg och färre hårda skuggor önskas.
Avslutningsvis. Valet av Tahoma och typografin gör att jag får känslan av ett alldeles för högt tempo i texter. Lugna ned, skapa intressant typografi och bättre tumnaglar så har vi kommit en bit på vägen. Nästa steg kan vara att blanda in fler färger än röd, vit och grå?
Ashes to ashes, dust to dust…. – nja vi skall väl inte begrava eller underskatta det personliga mötet. Det vore att gå lite väl långt men aska är ju ett aktuellt tema för dagen och jag sällar mig nu också till den skaran.
Jag undrar vad detta flygstopp betyder för Tandberg Vision som numera är del av Cisco. Tandberg Vision utvecklar utrustning för högkvalitativa videokonferenser. Vi snackar inte webbkamera och projektor utan riktigt bra kvalitet med hög närvarokänsla – jag vet för jag har varit på deras HQ och sett den – man blir impad!!
Självklart är ju flygstoppet trist och har en massa negativa konsekvenser men det finns uppsidor med även sådant som är negativt och som innebär en förändring. Förändringen ligger i detta fall att man måste hitta alternativa vägar till att träffas och genomföra affärer – kort sagt ”the show must go on” . På Bloomberg kunde man läsa följande artikel om hur telekombolagen upplevt det som inträffat på Island.
När väl askan har lagt sig och flygtrafiken kommit igång kommer säkert det mesta återgå till det normala. Dock så är jag övertygad om att en del kommer att ha ändrat sina vanor på mer permanent basis. De har funnit alternativa vägar för att träffas och här tror jag att videomötet kommer att ha tagit marknad. Detta i sin tur innebär vinster i miljö, tid och effektivitet.
Dock så tror jag att det digitala mötet kan bli ännu bättre i framtiden med en högre grad av integration med andra system. Jag tror också att 3D tekniken kommer att betyda mycket dess marknadsutveckling. Vi har en spännande utveckling inom de närmaste åren på detta område där vi bara ser början nu. Och jag tror att inom detta område så gäller det som i många andra områden att man tenderar att överskatta en tekniks möjligheter på kort sikt men underskatta den på lång sikt. Alla som var med i e-handels rejset 1999-2000 kommer ihåg vad som hände då och ett par år senare men titta hur det ser ut idag!
Kris leder alltid till förändring och ofta till det bättre!
När du har lanserat din nya webbplats och tagit det kloka beslutet att också följa upp den med hjälp av ett webbstatistikverktyg så är det ytterligare en fråga du ska ta ställning till: Vilken analysmodell ska du använda för din löpande uppföljning? Eftersom varje webbplats är unik kan du inte mäta alla på exakt samma sätt, enligt samma modell. Detta eftersom de uppsatta målen med webbplatserna skiljer sig en hel del från varandra. Därför finns ett flertal olika typer av analysmodeller där olika mätvärden blir intressanta. Det här är de fyra huvudmodellerna:
1. E-handelsmodellen hjälper dig öka försäljningen En webbplats som har som främsta affärsmål att sälja produkter online hamnar inom e-handelsmodellen. Här ligger stort fokus på att räkna kronor och ören i den löpande uppföljningen. Förutom att du mäter alla typer av värden kring försäljningen, så är det viktigt att du kan mäta återbesök från dem som handlat tidigare och att du tittar på merförsäljningen hos dem som befinner sig i köpprocessen. E-handelsmodellen är den största och mest komplexa av analysmodellerna.
2. Innehåll- och annonseringsmodellen för dig som vill öka antalet sidvisningar
Webbplatser som finns inom innehåll- och annonseringsmodellen är till exempel nyhetssajter, som har till största uppgift att löpande förmedla nyheter och information till besökarna. Här vill du ha så många besökare som möjligt, som gör täta, återkommande besök vilket i slutändan ger webbplatsen många sidvisningar. Det är viktigt eftersom annonsintäkterna (som ofta räknas på antalet sidvisningar) ofta är en viktig inkomstkälla på den här typen av webbplats.
3. Leadsgenereringsmodellen om du behöver en kompletterande säljkanal
Det finns en mängd webbplatser som hamnar i modellen leadsgenerering. Denna analysmodell fokuserar på att titta på mätvärden som stödjer generering av leads, det vill säga besökaren ska lämna ifrån sig kontaktuppgifter på webbplatsen som sedan bearbetas av företagets säljare. Här blir webbplatsen en kompletterande säljkanal vid sidan om den vanliga säljkåren på företaget.
4. Kundsupportsmodellen för dig som vill minska supportkostnaderna
Det finns webbplatser som har som mål att ge bästa möjliga service och information och som ska hjälpa besökaren att finna svar på sina frågor. En sådan webbplats hamnar i Kundsupportmodellen. Ett övergripande mål är att minska på telefonsamtalen in till företaget och på så sätt minska supportkostnaderna.
Komplettera din analysmodell
Oftast ser du ganska tydligt vilken analysmodell din webbplats tillhör, men det kan hända att du då och då behöver komplettera din modell med några mätvärden från någon av de andra modellerna för att se vad du bör utveckla eller förbättra på din webbplats.
Det är därför viktigt att du startar ditt webbanalysarbete med att ställa dig följande frågor: Vad ska vi mäta? Hur ofta ska vi mäta? Vilka ska vi rapportera till? Finns en förståelse bland dem som att ta emot rapporterna?
Genom att använda rätt webbanalysmodell har du de optimala förutsättningarna att ständigt hålla din webbplats i bästa skick. Svaren som en webbanalys ger gör att du gradvis närmar dig målen för din webbplats och ständigt skapar ”business by web”.
Närmar vi oss dagen då det är slut på att endast kunna göra valet mellan Georgia, Verdana eller Arial?
Typografi på webben har alltid varit ett bekymmer. Alla, i alla fall många, som jobbar eller har jobbat med webben i någon utsträckning vet att vi bara har ett antal fonter att välja mellan när vi ska bygga en webbplats. Det var Microsoft som tog initiativet att ta fram ett antal typsnitt med hög läsbarhet som fungerade bra för skärmen och som de lät distribueras fritt, så att de fanns tillgängliga på alla datorer. Förutsättningen för att kunna visa en text i ett visst typsnitt är helt enkelt att typsnittet måste finns installerat på den datorn som du surfar med. Eller snarare; typsnittet måste finnas tillgängligt på något sätt.
I maj 1998 kom CSS2 ut som en rekommendation. Redan där fanns möjligheten att kunna länka till ett typsnitt på en server, för att kunna använda det på en webbplats. Det här implementerade Microsoft redan i Internet Explorer 4. Och har gjort det sen dess. Men det enda formatet som fungerade var givetvis Microsofts egna format, Embedded OpenType, som för övrigt tydligen var en riktig plåga att konvertera ett typsnitt till. Problemet var ju att de andra webbläsarna inte hade stödet. Ingen ansåg väl att det var mödan värt, eftersom det andra problemet var ju att du även gjorde typsnittet tillgängligt för nedladdning genom att länka till det. Något som givetvis bryter mot de allra flesta slutanvändar-avtalen.
I mars 2008 kom dock Apples webbläsare Safari 3.1 ut, med möjligheten att kunna länka till ett typsnitt. Nästa stora webbläsare i ordningen, som implementerade stödet, var Firefox 3.5 som kom ut i juni 2009 tätt följt av Opera 10 som kom i september samma år.
Vad som sen hände under hösten 2009 var att ett tjänst som heter Typekit dök upp som, i samarbete med några typsnittsgjuteri, skapade en möjlighet att ”prenumera” på ett eller flera typsnitt för att kunna använda på en webbplats. Typekit hade helt enkelt en idé och tog fram ett sätt att länka till typsnittet som ett antal typsnittsgjuterier (ja, jag vet, känns som en galen benämning) ansåg vara tillräckligt säkert.
Fler tjänster är nu på väg att dyka upp. Och många typsnitt börjar dyka upp som tillåter länkning under vissa förutsättningar. Även typsnitt som släpps som open source har ett slutanvändaravtal som tillåter länkning. I mars 2010 startade World Wide Web Consortium arbetsgruppen WebFonts Working Group.
2010 är helt klart webbfontens år. Jag är grymt peppad!
lasa hela bloggen ar ganska bra