De flesta större organisationer har idag har övergripande kontroll på sin webbplats. Struktur, design och de stora penseldragen finns där. Idag är det ofta de små detaljerna som vi som användare av en webbplats irriterar oss på. Ofta är det i olika processer som vid köp, bokning och registrering det blir fel.

För några dagar sedan hjälpte jag min Mamma och Pappa att köpa en TV. Det blev en Philips. Philips har, som många tillverkare idag, en registreringsprocess på sin webbplats. Men det går inte bara att registrera en produkt, jag måste skapa ett personlig konto först. Jag satte igång och när jag var färdig med formuläret så fanns det ett kryss där jag kunde kryssa i om jag ville ha nyheter, programuppdateringar och kampanjer från Philips. Ett kryss för alla. Nu var det frågan om en TV så programuppdateringar är inte intressant. Nyheter och kampanjer, nej tack. Jag kryssade inte och klickade bara på ”Skapa konto”. Då dyker följande sida upp:

Ja, jag är väldigt säker och lite irriterad för att jag måste godkänna det igen precis som det är frågan om att godkänna ett avtal. Jag svarade nej och då kommer jag tillbaka till formuläret med följande varning:

Jag har skrivit in ett lösenord på 14 tecken som är för långt. Jag provade igen och kom tillbaka igen. Den här gången var det 11 tecken. Kollade upp hur många tecken som ett lösenord skall vara och det visare sig att Philips tycker att optimala lösenord ser ut så här:

6 till 10 tecken! Om jag vill ha ”skunk” som lösenord är det upp till mig. Inte bra säkerhet men som sagt, det är upp till mig. Vill jag vara säker så kanske en rimlig begränsning är 50 tecken? Disk kostar inte mycket idag, varför bara 10 tecken? En annan fråga är att om ni vete hu många tecken jag kan fylla i, varför inte tala om det när ni varnar mig? ”Du har skrivit ett lösenord som innehåller mer än 10 tecken” vore mer  rimligt felmeddelande. När jag fyllt i ett, enligt Philips, lämpligt lösenord svarade de med: ”Ditt konto har skapats utan problem”. Jag och Philips är inte överens i det fallet.

Det är de små detaljerna du kommer bli bedömd på. Att testa webbar och användningen av webbar kommer bli viktigare framöver när alla konkurrenter inom en bransch har bra webbar. I Philips fall har de en kund som troligen är nöjd med sitt köp men på webbplatsen tappar varumärket i värde.

Etiketter:Webbtester

Jag har nu levt med min iPad (OBS Svensksåld – ej import som det står i många av Blockets bilannonser) i snart en månadstid. Och på något sätt fått ett behov, som jag inte visste att jag hade, säkerställt.

Jag är nu övertygad om att vi kommer att läsa dagstidningar på detta sätt framöver. Men kanske behöver det inte betyda död åt papperstidningen helt och hållet, då vi av nostaligiska skäl fortfarande vill ha vår huvudtidning i papper – men däremot vår andra tidning, DI, Computer Sweden etc som iPad-tidning.

Hursomhelst – det som jag också konstaterat är att en klient till kräver ökad ordning på mina filer/dokument. Jag vill förstås kunna ta upp en powerpointpresentation direkt i iPaden men ändå ha den kvar i datorn etc. Och utan att behöva flytta omkring filerna manuellt, maila dem till mig själv etc. Här finns mer att göra infrastrukturmässigt. Sharepoint 2010 är förstås en lösning tillsammans med webDav-protokollet – men det krävs att varje organisation tar ansvar för att skapa denna infrastruktur för framtidens medarbetare och samtidigt beakta säkerhetsaspekten.  Men samtidigt kanske detta just är lösningen/öppningen för fler molntjänster.

Det är med andra ord bara att vänja sig att hitta lösningar på att tillgodose lösningar för detta behov. Och att börja skapa fler iPad-relaterade tjänster.  För att iPad och dess efterföljare är här för att stanna – det är en sak som är säker.

Magnus Henrichson, på ett SJ-tåg i tid mellan Karlstad och Sthlm.

Heter det webbplats eller hemsida? Menar vi webben när vi säger Internet eller Internet när vi säger webben? Det är dags att en gång för alla reda ut begreppen.

Vi börjar med vad som är internet och vad som är webben. Först kom internet, dvs. det numera världsomspännande nätverket som gör det möjligt för oss att e-posta, surfa på webben, chatta, lyssna på Spotify med mera. Internet startades i utvecklingsprojektet Arpanet av den amerikanska försvaret. Året var 1968. Arpanet blev sedermera Internet. Fram till december 1990 användes Internet mest till e-post. Men under 1990/91 skapade Tim Berners-Lee The World Wide Web. Den första webbplatsen lanserades den 6 augusti 1991 på http://info.cern.ch/.

Internet = datornätverket, dvs. det fysiska nätet med kabel, routrar mm.

Webben = The World Wide Web, dvs. html-kodade webbplatser, webbserver och webbläsare som behöver nätverket Internet för att fungera.

Sedan har vi orden webbplats och hemsida. I tidernas begynnelse, dvs. ca 1992-1993 fick vi svenska namn på de engelska website och homepage. Oturligt nog blev hemsida det ord som skulle beskriva hela webbplatsen. Hemsida, eller homepage, är per definition endast startsidan på webbplatsen (website).

Den här texten har jag klippt ut från Wikipedia:
Ordet hemsida som vanligen används som synonymt med webbplats kan även ha andra betydelser. På grund av detta rekommenderar Svenska datatermgruppen att man ska undvika ordet till förmån för mer precisa ord som ”webbplats”, ”webbsida”, ”ingångssida” och ”startsida” i de olika betydelserna.

Läs mer om ordet hemsida på Svenska datatermgruppens webbplats.

Jag har en mission i livet och det är att lära alla i Sverige att det heter webbplats och inte hemsida. Sedan försöker jag anpassa mig efter målgruppen och ibland säga webbplats/hemsida men försöker samtidigt förklara skillnaden. Jag har fått sura kommentarer att jag försöker vara en besserwisser när jag utför min mission men jag tycker det är viktigt att använda rätt namn på det som jag håller på med. Det är en liten yrkesstolthet. Jag är också helt på det klara med att hemsida används mer i sökningar och i dagliga språket än webbplats vilket gör det till ett långsiktig mission för mig. 🙂

Etiketter:Hemsida, Internet, Tim Berners-Lee, Webben, Webbplats

Dagens Nyheters webbplats, dn.se har bytt från Polopoly till EpiServer. Enligt DN är den nya sajten:

• mer ”lättsurfad”
• ”väger” betydligt mindre än tidigare och är därmed mer snabbladdad
• sökfunktionen har blivit bättre

Det är egentligen bara punkt två som går att tillskriva EpiServer (möjligen 3 också) men det är kul att DN tar klivet till EpiServer. Bra verktyg som är lättarbetat för administratörenerna och fungerar bra för besökarna.

Till slut vill jag önska en god fortsättning och ett Gott nytt år!

Etiketter:EpiSErver

1 300 000 000 stycken kineser ligger i startgroparna att ta våra jobb. Jag vet att de antagligen är ca 20-30 miljoner fler men låt oss säga ca 1,3 miljarder kineser. Fast egentligen är det ”bara” ½ miljard av dem som har det bra ekonomiskt som kan utmana oss. Fast det är ungefär lika många ekonomiskt välbärgade kineser som antalet invånare i EU. Många personer är ute och föreläser om hotet från öst i form av Indien och Kina. Men än så länge finns det en sak som gör att vi klarar oss. Kineserna har inte börjat ifrågasätta. Jag höll för några veckor sedan två föreläsningar i webbstrategi på Karlstads Universitet. Det var 20 stycken kineser och 10 stycken svenska som gick kursen ”Business by web”. Vilket sammanträffande.

Kineserna lyssnade och antecknade men ställde inte några frågor i klassrummet. De svenska studenterna ifrågasatte och försökte utmana mig i det som jag pratade om. Kineserna kom fram på raster och frågade en och en, men det var för att få ett förtydligande. Inte en sekund ifrågasatte de något jag sagt utan det var en sanning för dem. En svensk student lär sig ifrågasätta och tänka annorlunda. En kinesisk lär sig det som läraren säger (kopiera). Så länge det håller i sig kommer Sverige kunna utmana ett land som Kina med sina enorma kunskapsresurser i form av invånare med hög utbildning. Ett land där svenska språket inte ens hade räknats som ett minoritetsspråk. För att räknas som ett minoritetsspråk i Kina måste minst 10 miljoner människor prata språket.
Till svenska studenter vill jag bara säga en sak: Fortsätt ifrågasätt och använd er fantasi. På så vis kan vi utveckla Sverige och nå nya framgångar.

Etiketter:Kina

Linus Omark har det som de flesta hockeyspelare (och fotbollsspelare) från Sverige saknar. Hårt drillade i lagspel har lekfullheten och fantasin prioriterats ned. Men förändringarnas vindar blåser i Sverige. Att göra en spelare är viktigare än att vara en bricka i spelet. Men när Linus Omark gör sin NHL-debut får han kritik för det han gör, av motståndarna. En en artikel på aftonbladet.se ber han om ursäkt för den kritik som riktats mot honom. I artikeln kan vi längst ned läsa vilka som kritiserar. Det är spelare i Tampa Bay, det vill säga det lag som Linus förnedrade. 🙂

Det är dags att NHL får en lirare som använder sin fantasi som Linus gör. Härligt att se men samtidigt så tycker jag att Tampa Bay skall skämmas.

Kommentatorernas kommentar: ”Welcome to the big leauge” säger allt!

Till Mattias Öhlund kan jag bara säga: ”Surgubbe! Du är grymt avundsjuk att du inte levererar på den fantasifulla nivån!”

Här är en annan goding med Linus Omark: