Den senaste tiden har personalisering av såväl intranät som webbplatser blivit en het trend. Detta handlar om att man anpassar funktioner och information efter vem besökaren (eller den anställde vad gäller intranät) är. Ett exempel är Skistar – som driver Sälen, Åre med flera anläggningar – som anpassar informationen på webbplatsen beroende på om besökaren köpt ett skipass eller bokat en stuga. Har man redan köpt ett skipass är det ju onödigt att som besökare få tips om att göra det igen.

Detta tror vi på Two är en viktig trend, och verktygen för att göra en kraftfull personlisering blir bättre och bättre (se EPiServers nya produkt). Något som egentligen är enklare än anpassning efter den enskilde besökaren är dock något som för ofta glöms bort – nämligen att göra en kulturell anpassning av innehåll, erbjudanden och även design samt språk på en webbplats. Detta ser jag som något mer grundläggande att arbeta med för företag som verkar i flera länder. För ofta ser vi att de stela globala webbplattformarna har mer eller mindre identiskt utseende och erbjudande oavsett vilken land eller språkversion vi talar om. Och här finns det en litet viktig detalj, ofta är det egentligen så att webbplatser endast publiceras på olika språkversioner.

Den lika viktiga anpassningen till villkoren i det enskilda landet, hur kommunikationen skall anpassas till de marknadsförhållanden som råder i det enskilda landet, och anpassning till de värderingar som finns lyser allt för ofta med sin frånvaro. Här finns det ett stort arbete att göra.

Ofta är resursbrist en förklaring, något som samtidigt kan ses som ett defensivt argument. Om man tror att den digitala kanalen är viktig och kommer bli än viktigare är det viktigt att låta den kulturella anpassningen få ta sina resurser. En lika viktig orsak tror jag är att centrala funktioner – som ofta blir satta att administrera en hel global digital kommunikationsplattform – inte har kunskap nog för att göra den kulturella anpassningen. Och de som har kunskapen, på fältet ute i de enskilda länderna, kommer inte fram med sina synpunkter. Här borde det lokala intranätet vara en drivkraft/motor i arbetet att samla in synpunkter/kritik mot den lokala webbplatsen från kunder, återförsäljare etc där de som är ute på fältet rapporterar in så att företaget hela tiden får ett känselspröt ute på fältet som känner av hur den digitala kommunikationen slår ut.

Varför är då kulturell anpassning viktig, har det verkligen så stor betydelse? Tvärtemot vad man kan tro är faktiskt två av världens mest kända varumärken – McDonald´s och Coca-Cola – ett exempel på hur framgångsrik en kulturell anpassning kan vara. Vad gäller McDonald´s så ser vi en kulturell anpassning som innebär att restauranger i Brasilien har vita bordsdukar och ljus på bordet, att det i Kina alltid finns en äldre dam som är värdinna, att det i Indien inte säljs hamburgare (förstås!). På samma sätt smakar Coca-Cola väldigt annorlunda om man är på exempelvis Jamaica – där man har tillsatt mycket mer socker än i den US-amerikanska eller svenska varianten. På samma sätt bör vi låta sockra våra webbplatser på olika sätt beroende på vad den lokala smaken uppskattar och vilken marknadsposition ert företag har – först då kan vi nå full effekt av vår digitala kommunikation och skapa en lokalt anpassad business by web!

Etiketter:digital kommunikation, globala företag, kulturell anpassning, personalisering

Läste på bloggen Disruptive (lysande blogg!) om hur du kan arbeta med att få bra länkar till din webbplats. Det var en Youtube-video där Googles Matt Cutts talade om hur en bra webbplats med ett bra innehåll får länkar just för att det är bra och intressant innehåll. Han kokade ned det till några punkter:

• Innehåll som hjälper andra
• Unikt innehåll där det ligger viss del av forskning bakom
• Var aktiv på Twitter och Facebook
• Artiklar med topplistor eller 5 bästa för att…
• Guider – Hur du gör olika saker.

När du mäter och analyserar din webbplats så kanske du ibland har svårt att få fram vilka data som är de viktigaste att titta på och följa upp. Ett bra första tips för att koma igång med webbanalys är att se över vilken Bounce rate din webbplats har. Bounce rate heter avvisningsfrekvens på svenska och betyder helt enkelt att besökaren ”vänder i dörren”. Besökaren har alltså kommit in, konstaterat att webbplatsen inte var något för mig och sedan försvunnit. Såklart finns det besökare som faktiskt finner det den söker på den enda sidan den landar på, men det är ett av kriterierna som du får ta med i din analys.

Din Bounce rate kan du kontrollera utifrån olika perspektiv. För det första bör du ha kontroll över din totala Bounce rate för hela webbplatsen. För det andra, Bounce raten på dina topp tio bästa landningssidor. Titta på de sidor som har flest ”Entries/Ingångar” och se hur hög Bounce raten är på dessa. Om du ligger över ca 25% på någon av dem bör du fundera på att göra förändringar. Sätt på dig besökarens glasögon och tänk igenom varför inte sidan attraherar dem. Såklart kommer det alltid finnas sidor som kanske av naturliga skäl har en högre Bounce rate – t ex en Kontakta oss sida.

Vidare bör du definitivt titta på listan över de trafikkällor du har in till webbplatsen. Både de betalda och obetalda källorna. Om det visar sig att dina betalda trafikkällor ger dig hög Bounce rate bör du tänka igenom om det verkligen är rätt ställen och forum för dig att finnas med i.

Av den trafik som kommer in från sökmotorer så har alla kommit via någon form av sökning på ett ord eller fras. Om du arbetar aktivt med organisk sökmotoroptimering eller köper sökord i sökmotorerna så är det en bra värdemätare att se hur hög Bounce rate varje ord har. Både för att utvärdera om det är rätt ord du jobbar med, men också för att se över om sidorna besökaren landar på verkligen ger den information som besökaren efterfrågar.

Dessutom – som grädden på moset – har Google börjat utvärdera Bounce raten i söklistan och rankar webbsidor med hög Bounce rate lägre än sidor med låg Bounce rate. Detta för att ge den som söker bra och relevant innehåll.

Notera att Bounce raten på en blogg helt naturligt kommer vara väldigt hög – varför tipsen ovan inte kan appliceras på denna typ av webbplats.

Etiketter:bounce rate, Webbanalys

Läste på morgonen en artikel i Aftonbladet om sociala medier inom offentlig sektor. Frågan är vad som är okej inom de sociala medierna med tanke på ärendehantering, offentlighetsprincipen och  sekretess med mera. Frågan är mer komplex än det som tas upp i artikeln. Frågan är också vem som bloggar, twittrar eller är på Facebook. Om en anställd inom offentlig förvaltning twittrar är hon då offentlig person eller är hon privat? Vissa tycker offentlig och andra privat men det kan också knytas till när personen gör en tweet… Eller?

För många personer glider yrkesroll in även privat. När slutar jag att vara internetstrateg och när är jag mitt privata jag? Jag har inget svar på frågorna men jag är självklart med i debatten och föreläser gärna om sociala medier i företag och inom offentlig förvaltning. Jag fokuserar mer på vem, när och varför i dessa föreläsningar än vad och hur. Dvs. vad finns det för sociala medier och hur fungerar de tekniskt. Vem och varför är betydligt mer intressant!

Är Twitter på väg att explodera eller är kulmen nådd? Det är frågan som jag har fått den sista tiden. Idag har Twitter ca 100 000 medlemmar i Sverige. Facebook har ca 3 300 000 varav kanske två tredjedelar (?) är aktiva. Logiskt sett borde alla kraft alltså läggas på Facebook, eller? Jag tror att Twitter kommer att vinna mark den närmaste tiden, men det gäller att det blir en kritisk massa av användare annars dör Twitter en säker död i Sverige.

Det finns många fördelar med Twitter som Facebook inte har i dagsläget. En av dem är hashtagen. Med en hashtag kan användarna märka (tagga) ett meddelande. Genom att exempelvis skriva #businessbyweb i ett twitterinlägg märks inlägget och det går sedan att söka på #businessbyweb i Twitter. Alla som använder den hashtaggen sedan landar i det flödet. På så vis kan flera twittrare samlas om ett ämne under en längre eller begränsad tid. I går kväll gick den årliga Guldvargengalan i Karlstad och kvällens hash-tagg var: #guldvargen. 🙂

Etiketter:Guldvargen, Twitter

Ethan Zuckerman har lyckats med konsten att på ca 6.51 trycka in hela internets historia. Bra jobbat!

Etiketter:Ethan Zuckerman