Om du inte redan gjort det kan det vara god idé att byta ut din nuvarande Google Analytics spårningskod mot den nya asynkrona spårningskoden. Den nya koden släpptes som betaversion redan i slutet av 2009, men har sedan mitten på maj månad ersatt den gamla när man skapar nya konton.

Dagens webbplatser blir mer och mer komplicerade med fler och fler script som körs på en webbsida. Google Analytics har därför lanserat en asynkron spårningskod för att kunna läsa in sidan snabbare.
Det man kan säga förenklat är att koden får en egen ”gräddfil att köra i” och är oberoende av alla andra script som körs.
Detta medför såklart fördelar för oss som jobbar med Google Analytics och webbanalys. Förutom att besökaren upplever en snabbare inläsning, så får vi analytiker nogrannare mätningar. Detta eftersom det resulterar i ökad datainsamling och också att de tidigare spårningsfelen (som uppstod pga andra beroenden när Javascript inte har läst in korrekt) elimineras.

Den nya asynkrona spårningskoden hittar du exempel på här i Google code >>.
Den stora skillnaden är väldigt förenklat att förut kördes anrop via variabeln pageTracker.funktion(värde).
Nu körs de genom _gaq.push(’funktion’, ’värde’).

Vem bör ha denna kod då? Rekommendationen från Google själva är:
”Den nya metoden är särskilt lämplig för webbplatser som har många skript eller interaktivt medieinnehåll, men också ”lättare” webbplatser fungerar bättre”.

Däremot har inte Google löst samkörning med Google Website Optimizer ännu, vilket gör att du som kör A/B-test och multivariate tester inte ska byta kod förrän det finns lösning på detta.

Om du använder den gamla Urchin-koden kan det vara värt att överväga byte. Detta kan du snabbt kontrollera genom att kika i din spårningskod och se om du använder urchin.js. Urchin-koden kan nämligen ge irriterande säkerhetsmeddelanden i Internet Explorer 8 ihop med protokollet https:// och därmed ge dig bad will på webbplatsen. Läs gärna denna artikel om hur detta kan bli ett olyckligt konstaterande>>

Etiketter:asynkron spårningskod, Google Analytics, Webbanalys, webbstatistik

Har du märkt någon skillnad i antalet besökare och besök under sommarmånaderna juni och juli på din webbplats? Jag som dagligen jobbar med webbanalys ser en klar skillnad i trafiken under dessa månader. Det som är så spännande är att det inte är en klar nedgång på alla webbplatser, utan en hel del webbplatser ökar under sommaren.

Förklaringen till detta är att varje webbplats är unik. Varje webbplats har ett visst syfte och tillhör oftast någon av kategorierna B2B (business-to-business), B2C (business-to-consumer) eller C2C (consumer-to-consumer).

Jag ser alltid, varje år, en klar nedgång på de webbplatser som finns inom kategorin B2B, eftersom de anställda på företagen tar semester och därför inte besöker dessa typer av webbplatser i lika hög grad.

En webbplats som istället riktar sig direkt mot konsument (B2C), får istället en ökad trafik under semestern eftersom man som privatperson då har mer tid att besöka dessa webbplatser. Det kan vara att köpa ny bil, husvagn eller att besöka ett visst turistmål i en kommun.

De webbplatser inom B2B som däremot riktar sig till en internationell målgrupp har dock inte samma klara nedgång i trafik då t ex södra Europa har semester senare och därför fortsätter ge trafik i juni och juli. Där ser man istället en tydlig omfördelning av andelen besök, där dessa länder ökar medan de nordiska besöken minskar.

Genom att lära känna sin webbplats och dess besökstrender är det lättare att lägga rätt strategi för alla typer av marknadföring över året, däribland den mycket flexibla internetmarknadsföringen. Placera dina kampanjer rätt i tiden och på rätt plats i rätt medier.

Etiketter:besökare, Internetmarknadsföring, marknadsföring, webbstatistik

Vet du att man kan titta på olika mätdata inne i Youtube som inloggad användare? Om inte kommer här lite kul information om funktionen Insight / Insikt.

Antalet visningar
Detta värde ser man utan att vara inloggad, men det roliga är att när du loggat in kan du se på daglig basis hur många visningar ditt klipp har.

T ex om du har 1000 visningar totalt så kan det ju vara så att det finns en extrem peak en viss dag.

Här ser vi ett exempel på en visningskurva.

 

Hur har man upptäckt filmen?
Det är otroligt intressant att se hur besökaren har upptäckt att filmen finns. Har man sökt inne i Youtube? Sökt i Google? Kommit via annat liknande videoklipp? Eller kanske har man rentav sett filmen via en inbäddad spelare någon annanstans, ex din egen webbplats?

Etiketter:Sociala medier, statistik, Youtube

Idag presenterades SCBs erkända majundersökning där ca 6000 personer tillfrågas om hur de avser att rösta. Sedan 1973 då denna mätning startade har det block som ”vunnit” i denna undersökning också vunnit riksdagsvalet i september.

Men är opinionsmätningar fortfarande det bästa sättet att mäta på?  Eller är webbaktiviteten på väg att överträffa dessa opinionsmätningar, då den både kan bli säkrare och gör jobbet själv. Vi vet att när Barack Obama i opinionsmätningar gick om Hillary Clinton för att bli demokraternas kandidat till stundande presidentval så visade Googles sökstatistik samma trend.

Sannolikt kommer webbaktiviteten i framtiden spela mer betydande roll än opinionsmätningar då det också sker i realtid. Men tappar vi bort vissa grupper?  Å andra sidan – hur många väljer att inte svara på SCBs förfrågan och har dessa något gemensamt? 

Kan Google börja med egna opinionsmätningar?  Troligt. Och detta kan i så fall leda till en ökad aktivitet på internet från partierna. Troligt är också att det kan öppna vägar från även mindre partier att nå ut med sitt budskap.

Alla webbstatistikverktyg innehåller alltid en dashboard-funktion av något slag. En dashboard är det samma som en instrumentpanel, som samlar de allra viktigaste och övergripande värdena om din webbplats. Det är dahboarden som är det första du möts av när du loggar in i ditt verktyg för webbanalys.

Om du har god kunskap om webbanalys så ger dashboarden en bra överblick och summering och genom en snabbtitt på den så ser du om din webbplats ligger bra till i förhållande till uppsatta mål. I det fallet tycker jag helt klart att dashboarden finns där för att hjälpa.

Men…. det finns alltför många exempel på företag som automatiserar e-mailutskick av dashboarden till sina överordnade beslutsfattare eller i nedåtgående led till webbredaktörer. Detta sker på frekvent basis.
I detta fallet blir det upp till människorna som tar emot dashboarden att tolka den och dess värden. Utan korrekt kunskap blir dashboarden obegriplig och man fattar fel beslut utifrån det man ser. Här stjälper dashboarden mer än den hjälper.

Jag brukar vara extra noga med att berätta om detta fenomen när jag håller utbildning i webbanalys och framför allt när vi pratar om ”Skicka rapporter-funktionen”. En överordnad beslutsfattare måste förstå contextet och varför ett värde slår åt det ena eller andra hållet. Och speciellt vad som händer med de övergripande affärsmålen om ett värde t ex ökar med 20%.

Min rekommendation är därför att så länge det är du själv som tittar på dashboarden (som duktig webbanalytiker) så är den ett hjälpmedel. Skickas den till någon som inte har kunskap så ska dashboarden kompletteras med beskrivande text som ger mottagaren insikt och förståelse samt ger rekommendationer på eventuella förändringar. Det kan också vara bra att köra ett uppföljningsmöte där ni tillsammans går igenom dashboarden.

Etiketter:dashboard, Webbanalys, webbstatistik

När man tittar i statistikrapporter och dashboards så ser man väldigt ofta genomsnittlig tid på webbplatsen, genomsnittligt antal besökta sidor osv. Genomsnitt i all ära – det passar så länge man vill ha en övergripande kontroll över den långsiktiga trenden.

Men ett genomsnitt säger inte så mycket om besökaren. Ofta kan det vara så att t ex 40% av alla besökare stannar väldigt kort tid (under 30 sekunder) och samtidigt finns det t ex 20% som stannar väldigt lång tid (över 10 minuter).
Räknar man då bara på genomsnittet så får man en skev bild över hur webbplatsen levererar.
Detsamma gäller genomsnittligt antal besökta sidor där väldigt många besökare kanske ser 1-2 sidor, medan färre ser upp mot 20 sidor. Detta ger också ett genomsnitt som inte visar den korrekta bilden.

Titta därför bakom genomsnittet när du gör webbanalys för att lära dig mer om hur just dina besökare beter sig på just din webbplats.

Etiketter:genomsnitt, Webbanalys