Det finns personer runt om i världen som blir rika på att upplåta utrymme på sin webbplats åt Google och deras sponsrade länkar. De personerna använder Googles tjänst AdSense som är en av flera typer av internetmarknadsföring. Googles annonser ser ut på lite olika sätt men det här är ett vanligt utseende:

När en besökare klickar på en annons kostar det pengar för annonsören. Av de pengarna tar Google störta delen men webbplatsägaren för också sin del. Har du många välbesökta webbplatser kan du tjäna en slant.

För 3-4 år sedan satte jag upp en blogg mest för att testa olika saker. Naturligtvis provade jag AdSense och lade upp lite sponsrade länkar. Något jag snabbt glömde bort men för 1 vecka sedan fick hag ett brev hem i brevlådan från Google. De påminde mig om att jag inte hade registrerat något bankkonto för utbetalning av det jag hade tillgodo på mitt konto på AdSense. Jag registrerade mitt bankkonto och i fredags låg ett nytt brev i brevlådan från Google. Det var min första utbetalning. Mina damer och herrar! Jag är rik! Hela helgen har gått åt till att planera mitt framtida liv. Vad skall jag göra med de 4,41 kr jag fick?

Etiketter:AdSense

Idag publicerar dn.se en artikel där en talesperson på Louise Vuitton säger:

Vi har aldrig velat attackera Nadia Plesner som person. Men när hon använder vårt varumärke så måste hon fråga oss först. Så säger lagen. Det handlar om principer och det är vår skyldighet att skydda våra upphovsmän och designers.

I dag återfinns den pojke som bär på den omtvistade väskan med ett utseende som liknar Louis Vuittons produkter endast på tavlan ”Darfurnica”. Och det, säger talespersonen, kan företaget inte göra något åt.

Dvs. de lägger ned krav på att Nadis Plesner skall betala pengar till dem så länge hon inte gör några kommersiella produkter och säljer med deras varumärken på. Skälet till att de agerade i januari var att det såldes t-shirts och posters i anslutning till den lokal där tavlan Dafurnica visades. Talespersonen fortsätter:

– Medier har skrivit att vi försökt stoppa kampanjen för Darfur. Så är det inte, det hon gör är väldigt nobelt. Vi bedriver själva en hel del välgörenhetsarbete.

Här har då Louis Vuitton en utmärkt möjlighet att stödja barnen i Darfur och verkligen visa att de ångrar sig. Det är mitt tips! Men vad är sant i den här historien. Det här saxar jag ur Dagens Nyheters tidigare artikel:

Nadia Plesner, som studerar konst i Amsterdam och lever på studielån, säger sig inte ha en chans att betala böterna. Men mest upprörs hon över att företaget vill frånta henne rätten att måla det hon vill – samt att hon inte ens fick närvara vid de första förhandlingarna i domstol.

Det tolkar jag som att hon blivit stämd för tavlan. Något som Louis Vuitton nu tar tillbaka och säger att det bara var de kommersiella produkterna. Vad är rätt och vad är fel? Jag vet inte, men kan konstatera att artiklar i tidningar på webben i kombination med bloggar, Facebook och Twitter kan skaka stora varumärken. Läxan att lära är att all pr är inte bra pr!

Etiketter:pr

Ibland slumpar det sig att du får nyhetsbrev från två olika leverantörer av samma tjänst och skillnaden blir väldigt tydligt. Skillnaden på vad som får mig att öppna ett nyhetsbrev och vad som inte får mig att öppna. I mitt fall fick jag inom 13 minuter ett nyhetsbrev från Ryan Air och ett från British Airways. Vilket skulle du klicka på? Naturligtvis beror det på vem du är, vilket behov du har just nu och hur mycket pengar du har i plånboken. Men en rubrik har en distinkt call to action och det andra har det inte.

Fast i ärlighetens namn raderade jag båda!

Etiketter:nyhetsbrev

Det händer då och då att jag får frågor kring hur man kan mäta e-mailutskick och nyhetsbrev. Det man först ska tänka på är att detta medium, precis som andra kampanjmedier, ger oss data både från nyhetsbrevsleverantören (t ex IdRelay och Apsis) och från själva statistikverktyget (t ex Google Analytics och Omniture SiteCatalyst).

Vi kan dela in mätvärdena i tre grupper; kampanjrespons, beteendet på webbplatsen för de som landat där samt konverteringar och affärsresultat.

Kampanjrespons
Datat som vi använder i denna grupp kommer från nyhetsbrevsleverantören.

• Hur stor andel har fått e-mailet? Använd (antalet skickade e-mail – antalet studsade e-mail) / antalet skickade e-mail
• Öppningsgrad. Använd antalet öppnande e-mail / antalet skickade e-mail
• Klick i öppnade e-mail. Använd antalet klick i e-mailet / antalet öppnade e-mail
• Andel som är trogna prenumeranter. Använd (antalet prenumeranter – studsar – avregistreringar) / antalet prenumeranter

Beteendet på webbplatsen
Nu har besökaren klickat på nyhetsbrevet och landat någonstans på webbplatsen. Dags att se över vad dessa besökare gör där. Hur många studsar efter att bara sett en sida? Hur länge stannar de i genomsnitt på webbplatsen?

Konverteringar och affärsresultat
Lite beroende på vilken typ av webbplats du har så innehåller denna grupp olika mätvärden. Men likheten mellan dem alla är att man mäter mål och konverteringar.

Har du en e-handelslösning mäter du givetvis order och försäljning. Har du en säljstöds-webbplats mäter du intresseanmälningar eller kanske bokningar. Oavsett vad du mäter för mål så ska du dividera mätvärdet med antalet klick i e-mailet eftersom det är dessa du har möjlighet att påverka.

Om du vill mäta försäljningen i relation till alla du skickat till så använder du försäljning / antalet skickade e-mail.
Du kan också titta på om du har någon förtjänst med att använda nyhetsbrev som medium eftersom nyhetsbrevet kostar att använda. Detta värde är såklart lättare att räkna ut om du har en försäljningssiffra.
Använd (försäljning – kampanjkostnad) / antalet skickade mail.

Ovanstående passar främst på digital marknadsföring som ska generera nya affärer och intresseanmälningar. Såklart använder många företag nyhetsbrev också för att behålla relationen med sina kunder för att få dem lojala. Då mäter man konverteringar som rör den typen av lojala handlingar, t ex inloggningar eller foruminlägg.

Etiketter:e-mail, kampanjer, nyhetsbrev, Webbanalys

De flesta större organisationer har idag har övergripande kontroll på sin webbplats. Struktur, design och de stora penseldragen finns där. Idag är det ofta de små detaljerna som vi som användare av en webbplats irriterar oss på. Ofta är det i olika processer som vid köp, bokning och registrering det blir fel.

För några dagar sedan hjälpte jag min Mamma och Pappa att köpa en TV. Det blev en Philips. Philips har, som många tillverkare idag, en registreringsprocess på sin webbplats. Men det går inte bara att registrera en produkt, jag måste skapa ett personlig konto först. Jag satte igång och när jag var färdig med formuläret så fanns det ett kryss där jag kunde kryssa i om jag ville ha nyheter, programuppdateringar och kampanjer från Philips. Ett kryss för alla. Nu var det frågan om en TV så programuppdateringar är inte intressant. Nyheter och kampanjer, nej tack. Jag kryssade inte och klickade bara på ”Skapa konto”. Då dyker följande sida upp:

Ja, jag är väldigt säker och lite irriterad för att jag måste godkänna det igen precis som det är frågan om att godkänna ett avtal. Jag svarade nej och då kommer jag tillbaka till formuläret med följande varning:

Jag har skrivit in ett lösenord på 14 tecken som är för långt. Jag provade igen och kom tillbaka igen. Den här gången var det 11 tecken. Kollade upp hur många tecken som ett lösenord skall vara och det visare sig att Philips tycker att optimala lösenord ser ut så här:

6 till 10 tecken! Om jag vill ha ”skunk” som lösenord är det upp till mig. Inte bra säkerhet men som sagt, det är upp till mig. Vill jag vara säker så kanske en rimlig begränsning är 50 tecken? Disk kostar inte mycket idag, varför bara 10 tecken? En annan fråga är att om ni vete hu många tecken jag kan fylla i, varför inte tala om det när ni varnar mig? ”Du har skrivit ett lösenord som innehåller mer än 10 tecken” vore mer  rimligt felmeddelande. När jag fyllt i ett, enligt Philips, lämpligt lösenord svarade de med: ”Ditt konto har skapats utan problem”. Jag och Philips är inte överens i det fallet.

Det är de små detaljerna du kommer bli bedömd på. Att testa webbar och användningen av webbar kommer bli viktigare framöver när alla konkurrenter inom en bransch har bra webbar. I Philips fall har de en kund som troligen är nöjd med sitt köp men på webbplatsen tappar varumärket i värde.

Etiketter:Webbtester

Jag är inte världen bästa på att stava. Trots det har jag lyckats få ihop en bok som har kommit ut på svenska och engelska. Det är Webbstrategiboken och Web Strategy Fundamentals. Fast i ärlighetens namn är jag lite dyslexisk och har gott om folk runt mig som kan stava.

Men idag funderade jag lite på ordet dyslexi. Det är nästan omöjligt att stava. Är inte det lite taskigt? Ingen som lider av det kan stava till eländet. Twittrade lite om det idag och fick ett DM från jourhavande reporter på NWT. Han/hon gjorde mig uppmärksam på ordet hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Hade aldrig hört det förut. Vet ni vad det är? Det är fobin för långa ord. På Norska Wikipedia finns det men inte på svenska. Kan detta verkligen var riktigt. Vad vet jag?

Till sist kan jag konstatera att när det gäller ordet analfabet har trolgen min kompis pappa rekordet. Inte för att han inte kan läsa och skriva utan för att han hade gjort ett korsord och fick inte ihop det. När min kompis skulle hjälpa till såg han att pappan skrivit till frågan: Kan inte läsa och stava: anfalbet.

Over and out! Stava lugnt i trafiken!