Vi här på businessbyweb.se vill önska alla läsare en riktig god jul med julspelistornas 10-i-topp. Eller rättare sagt jag Anders Tufvessons 10 bästa jullåtar alla kategorier. Det finns många jullåtar att välja på och det är ett tufft arbete att hitta det 10 som för mig kvalificerar sig på en lista. Det måste finnas en balans mellan svenska och utländska låtar samt gamla och nya. Måste kanske inte är rätt ord men någonstans tycker jag ändå att alla skall få ”sin” låt med, vilket kan vara lite svårt nu när det bara är frågan om 10 låtar.

Vi börjar bakifrån med nummer 10:

10. White Christmas – Bing Crosby
En riktig klassiker i den anglo-saxiska värden. Världens mest sålda låt enligt wikipedia. När någon säger Bing Crosby kommer väldigt många, även i yngre generationer, att koppla ihop honom med låten ”White Christmas”.

9. Tänd ett ljus – Triad
En svensk klassiker som är skriven av Niklas Strömstedt och Lasse Lindbom 1987. I gruppen Triad ingår också gitarristen Janne Bark. Låten är inspirerad av ”Caravan of love” och därför är låten en a capella-låt. Men Triad var en one hit wonder. Se låtens video här!

8. When You Wish Upon A Star – Cliff Edwards and Disney Studio Chours
Klockan 15.00 varje julafton sitter vi klistrade framför Kalle Anka. En timmes  tecknad film som alltid avslutas med Benjamin Syrsa och ”When you wish upon a star”, eller ”Ser du stjärnan i det blå” som den heter på svenska. En riktig klassiker med inledning av Bengt Feldreich i de inledande stroferna.

7. Do they know it’s christmas – Band Aid
Bob Geldof (Bom Town Rats) och Midge Ure (Ultravox) skrev låten inför julen 1984 för att hjälpa de svältande i Etiopien.  De fick med sig den engelska popeliten och den drog in många sköna miljoner till behövande i Afrika. Det är alltid roligare att ge än att få.

6. O, helga natt – Jussi Björling
O, helga natt är ursprungligen en fransk kristen julsång. I original heter den ”Le Cantique de Noël” komponerad 1847. Sången brukade kallas Adams julsång efter upphovsmannen till musiken Adolphe Adam. Texten skrevs av Placide Cappeau de Roquemaure.

5. Last Christmas – Wham
Ännu en engelsk låt. Även den gjord inför julen 1984. Den här gången av popgruppen Wham med George Michael som kompositör.

4. Juligen – Just D
En av de första julsångerna i rapstil. 1994 släppte Just D låten som var en parodi på alla jullåtar. Den är den näst mest spelade jullåten under 2000-talet enligt Stim. Den mest spelade hittar du på plats nummer två nedan.

3. Stilla natt – Carola
Stilla natt är ursprungligen en tysk julpsalm från 1818 av Franz Gruber. Psalmen spelade en historisk roll i den gripande berättelsen om ett märkligt vapenstillestånd 24 december 1914: Under första världskrigets första julafton, på västfronten i Flandern i Belgien, hölls en omfattande, inofficiell och spontan vapenvila mellan å ena sidan brittiska och franska trupper och å andra sidan tyska trupper. Läs mer om händelsen på svd.se.

2. Mer Jul – Adolfsson och Falk
Den mest spelade jullåten enligt Stim. Skriven av gruppen Adolfsson och Falk 1982. Gruppen är också känd för sina hit ”Stockholmsserenad” och ”Blinkar blå”

1. All I want for christmas is you – Mariah Carey
Gjord 1994 och med ett budskap att julklappar spelar inte någon roll om du inte får dela julen med dom du tycker om. Den påminner om att vi mår bäst när vi har våra nära ock kära omkring oss. Det är värt mer än alla presenter i världen. Den har också förkommit i filmen Love Actually. En film som alla bör se minst en gång varje jul!

Spela  Business by web’s jullåtar 10 i topp på Spotify

Tyvärr kom inte klassiker som ”Jag såg mamma kyssa tomten”, Det är inte snön som faller eller Dean Martins ”Rudolph, The Red-Nosed Reindeer” med. Vad tycker ni? Är listan komplett eller behövs det någon justering?

Här kan du läsa Stims lista på de mest spelade engelska och svenska jullåtarna!

God jul önskar vi på Business by web!

Tack vare en mycket observant medarbetare betalade bolaget jag jobbar på inte 3892 kronor + moms för ingenting. Företaget Svensk Sökmotorregistrering i Stockholm AB skickar en avi som de kallar det. Fast den är förbluffande lik en faktura. Men i stället för fakturanummer står det avinummer. En sökning på Svensk Sökmotorregistrering i Stockholm är ingen kul läsning. Se här!

Klicka på bilden för att zooma in.

Tjänsten är ett paket som räcker i ett helt år och innebär registrering i minst 60 sökmotorer och länkregister. Vilket inte ger ett dugg i effekt. Vad nummer 2, automatiserad indexering av Er hemsiads sökord är är jag inte riktigt säker på. Och då är jag ända med på den här listan.

Till sist har jag tillgång till fri support och utvärdering. Försökte inte ens ringa det mobilnummer som finns på avin. Det finns inte med hos Hitta eller Eniro. Inte heller någon telefon till Svensk Sökmotorregistrering finns på dem.

Det är frågan om lurendrejare som tar era pengar! Enlig allabolag.se finns företaget på varningslistan. Deras verksamhet är damkläder och butikshandel…

Google skojar till det ibland. Just nu är det ”Let it Snow” som roar googlare världen runt. Gå till Google och skriv ”Let it snow” i sökrutan och se snö och rimfrost täcka din skärm.

Lita andra hyss som Google har för sig är om du googlar ordet ”tilt” kommer din skärm att hamna lite på sned:

Till sist har vi ”do a barrel roll” som tar dig med på en roll i webbläsaren!

Etiketter:Google, Let it Snow, Tilt

Idag kom beskedet att SAAB begär sig själva i konkurs. Det är ett väldigt tråkigt besked och jag lider med alla Saab-anställda i Trollhättan och andra platser. Ur en digital synvinkel är det som händer (och har hänt under hösten) på General Motors Facebook-sida intressant. Här visas lite av den kraft som finns i Saabs varumärke. Det visar också på den kraft som finns i en facebooksida, fast åt fel håll. Vi lider med SAAB. Hoppas att GM någon gång vaknar upp och funderar på helheter när det gäller deras varumärke.

Länk till GM på Facebook.

Etiketter:Facebook, Saab

Något jag väldigt sällan stöter på i min yrkesroll just nu är att göra desktop-applikationer för Windows. Under alla mina studieår på universitetet hade jag inte en enda gång möjlighet att läsa någon kurs i människa datorinteraktion och i gränssnittsdesign. Jag är enormt intresserad av dessa ämnen och väldigt iver att lära mig mer.

I förra veckan fick jag ett litet miniuppdrag att skapa en enkel desktop-applikation till en av våra kunder inom finanssektorn. Idén är superenkel. Man matar in två värden, man väljer ett filnamn och man hämtar hem en fil från nätverket. Användarna av den här applikationen är personer med varierande datorkunskaper men med en sådan här enkel applikation kan man inte göra fel, eller?

Jag tänkte dela med mig lite av några do’s and don’ts när det gäller gränssnittsdesign av desktop-applikationer. Kanske kan det inspirera er att se på gränssnitten på ett annat sätt och även kanske bygga gränssnitt annorlunda. Först och främst vill jag göra det klart att det jag skriver här inte passar i alla sammanhang – det finns alltid undantag. Dessutom är jag väldigt allergisk mot att lägga in saker i en applikation ”för att det går”.

Om man designar en applikation för ett specifikt operativsystem (exemeplvis Windows®, MacOS® eller en specifik fönsterhanterare till Linux) så ska man följa de guidelines som är uppsatta för detsamma. Genom att göra gränssnittet harmoniserat med övriga element i systemet blir ovana användare tryggare och dessutom erhålls en känsla av att applikationen hänger ihop med systemet. Vilket är väldigt viktig användarupplevelse enligt mig.

Läsordning

Det finns många studier på hur användare tittar på en ny skärm de inte sett förut. En kunskap om detta underlättar oerhört när man gör ett nytt gränssnitt. Bilden nedan visar hur användaren tittar från vänster till höger och uppifrån och ner. I länder med annan läsordning än vänster till höger kan detta variera.

Bild: Microsoft Corporation

På grund av att den vanlige användaren tittar så här ska vi också fylla på med information från vänster till höger. Den viktigaste informationen till vänster och mindre viktig information till höger. Jobbar vi med formulär ska dessa fyllas i från vänster till höger i första hand och i andra hand uppifrån och ner.

Jag ska visa en bild som jag tycker är så givande. Jag har lånat den från Microsoft Guidelines för gränssnittsdesign. På bilden ser vi ett gränssnitt där ordningen man ska utföra uppgifterna är väldigt i oordning. Det är jobbigt för en användare att arbeta i det här formuläret eftersom man först och främst inte direkt ser i vilken ordning det krävs att man gör saker men också för att det tar onödigt med tid att hoppa mellan de olika fälten.

Bild: Microsoft Corporation

Om vi ordnar om fälten i det här formuläret enligt läsordningen ovan så blir det som bilden nedan. Direkt ser man i vilken ordning man förväntas fylla i formuläret. Det här är ganska enkelt och tänka på och man behöver inte ha några layout-kunskaper eller någon känsla för layout för att lyckas. Det är bara rena regler! Det gillar jag!

Bild: Microsoft Corporation

Ordningen vänster till häger gäller också när man bygger verktygsfält. Fyll på med de mest använda ikonerna till vänster och fortsätt sedan åt höger med fallande signifikans och användning. Tänk också på att skärmbredden (i pixlar) varierar för varje användare vilket gör att för vissa användare kan knappar i höger-kanten döljas när fönstret blir mindre. Detta bör man lösa genom att låta de knappar som döljs kunna visas i en nedfällbar meny, det är oftast inte rekommenderat att skapa en ytterligare rad eftersom detta bryter tanken om att de mest använda verktygen skall ligga till vänster.

Bild: Apple Inc.

Alignering (aligning)

En viktig sak när man arbetar med gränssnittsdesign är att hålla designen så alignerad  som möjligt. Detta hjälper ögat att sålla och sortera i informationen. Tittar du på bilden kanske du instiktivt känner att det är svårt att hitta informationen i fönstret. Ju fler kolumner (grids) vi lägger till desto mer avancerat blir gränssnittet.

Bild: Microsoft Corporation

I nästa bild reduceras antalet kolumner till 4 i stället för 9. Gränssnittet känns ”luftigare” och det är lättare för ögat att hitta informationen vi är ute efter. ”Less is more” skulle man kunna säga här. Det här är också en enkel regel man alltid kan applicera, och gäller även på webben faktiskt.

Bild: Microsoft Corporation

Menyer och menyval

Något annat som är ganska enkelt att arbeta med är segment i menyer. Här finns ingen direkt regel, men kommandon som logiskt hör i hop grupperas ihop. Exempel: Nytt, Spara, Öppna, Stäng hör ihop, och Klipp ut, Kopiera, Klistra in hör ihop. Genom att segmentera menyn så blir det flera fall enklare att snabbt hitta det man söker.

Bild: Apple Inc.

Det är högt rekommenderat att arbeta med kortkommandon. Bilden ovan visar en menyer på MacOS® men principen är den samma även i Windows®. Det vi bör tänka på när vi tilldelar kortkomandon är att man gör det enligt ”gängse standard”. Det finns en visst antal kortkommandon som användare vanligen vill utför samma operationer i olika program. Detta är exempelvis; kopiera (CTRL+C), Spara (CTRL+S), Avsluta (ALT+F4), Öppna (CTRL+O). Om ditt program exempelvis använder CTRL+S för att stänga programmet utan att spara pågående arbete blir användaren ganska förvånad (och kanske irriterad) när han använder det kommandot och förväntar sig att det skall spara hans arbete. Dock är detta en helt annan historia, som ni kan läsa mer om på Microsofts webbplats!

Inaktivera otillgänliga val

En viktig detalj i ett gränssnitt är att enbart visualisera de verktyg som fungerar att använda. Ett formulär kan ha många kontroller som kanske kan användas vid ett visst givet tillfälle.

Det enklaste, och kanske bästa sättet, att göra detta är att inaktivera de kontroller som inte är tillgängliga. Det gör att användare inte försöker använda dem eller lägger energi på att fylla i dem.

Nästling

Jobba gärna med att nästla element som hör i hop, exempelvis genom att lägga alla kontroller för att söka i en gruppering vid namn ”Sök”. Det gör det lättare för användaren att hitta vad han eller hon söker. Det är också bra att indentera element som är underelement till en annan kontroll, som enbart är tillgängliga när ett överordnat element är aktiverat.

Bild: Microsoft Corporation

Det man dock aldrig ska göra är att nästla simpla element. Med det menar jag att man exempelvis aldrig ska lägga ett textinmatningsfält i beskrivningstexten till en kryssruta. Personer med nedsatt syn och som använder skärmläsningshjälpmedel kan ha svårt att uppfatta sådana konstruktioner.

Bild: Microsoft Corporation

Försök i stället att omformulera meningen så att du kan lägga textinmatningen sist eller på en ny rad.

Spacing

Vi har ofta problem med språkanpassning (localization). Ord och meningar har olika längd på olika språk och ibland får vi inte plats med etiketten innan själva datan börjar.

Ett enkelt knep för att komma förbi detta är att ta för vana att alltid lägga den beskrivande etiketten ovanför dataetiketten. Då har vår beskrivning möjlighet att växa sig mycket större innan den inkräktar på något.  Det finns också studier (enligt ”Jävlaskitsystem”) som visar på att det är lättare för ögat att hitta den information man söker när etiketterna är ordnade på detta sätt.

Bild: Microsoft Corporation

Till slut kan jag tipsa om att alltid använda de spacing-guidlines som Microsoft Visual Studio® föreslår när du placerar ut kontroller. Det hjälper dig till att bli en bättre UI-designer för Windows. Dessutom är den så smart att den hjälper dig att hålla dina aligneringar. Så om bara du gör alla knappar och inmatningsfält som hör till samma gruppering lika stora så kommer Visual Studio ® hjälpa dig med resten!

Mer?

Är du nyfiken på mer? Då kanske du kan läsa några av de här:
http://msdn.microsoft.com/en-us/library/windows/desktop/aa511275.aspx
http://developer.apple.com/library/mac/#documentation/UserExperience/Conceptual/AppleHIGuidelines/Windows/Windows.html

http://javlaskitsystem.se/

Jag har lånat de flesta bilder från Microsoft Corporation och några från Apple Inc. för denna artikel. Om det är så att Microsoft eller Apple anser att jag använt deras material olovligt kommer jag omedelbart att ta ned dem. Jag drog mig för att göra egna bilder eftersom jag tycker bilderna är så talande och bra gjorda.

Etiketter:Datormänniskainteraktion, design, HCI, Layout, Mönster, Windows

För lite drygt 18 månader sedan bildades ett företag som hade en idé om att alla, inklusive privatpersoner, skall kunna ta betalt med kort. För att denna magi skall fungera krävs att du har en iPhone eller iPad och ett konto på företagets externa webb. För att förenkla kortbetalningar har de även tagit fram en helt unik kortläsare som är EMV-certifierad. Pengarna du får in betalas ut till ditt vanliga bankkonto och du kan logga in för att se vad du har sålt, när och för hur mycket. Det är förstås svenska iZettle jag pratar om.

Som person har jag ett behov av att ha kontroll på min vardag inklusive min privatekonomi och undviker i så stor utsträckning som möjligt att använda kontanter. Ett konto i plånboken med sedlar och mynt är ersatt med konto-/kreditkort för olika användningsområden. Inte många blev gladare än jag när iZettle ramlade ner framför mina fötter. Jag tecknade mig direkt för ett konto och väntade ivrigt på att min utlovade kortläsare skulle dyka upp i min brevlåda.

Under iZettles beta-period som precis avslutats skickade de ut kortläsare till ett begränsat antal användare för att täcka in ett så stort demografiskt omfång som möjligt enligt deras egen utsago. Som tur är fungerar deras tjänst även utan kortläsare så under tiden jag väntade på kortläsaren letade jag efter ett tillfälle att få provtrycka konceptet. Till min stora förvåning fick jag ganska snabb möjligheten att på ett halvt oväntat sätt använda konceptet. Vi hade en spontan afterwork på jobbet med ett 10-tal deltagare som inkluderade en musik-quiz och några familjepizzor. Hör och häpna, så hade jag pengar på konto i plånboken, så jag betalade pizzabudet cash. Sedan gick min iPhone och iZettles app runt bland mina kollegor som fick betala sin andel. Och jag fick pengar direkt in på min konto i banken samtidigt som de som önskade fick ett kvitto skickat till sin e-postadress.

Jag tog tag i saken, satte ut två annonser på Blocket, för att verkligen se om det finns en möjlighet att använda den med personer man inte känner. Annonserna, som kostade 20 kr/st,  var en switch för 400 kr respektive två wifi accesspunkter för 250 kr. Switchen nappade på en gång och en köpare kom för att hämta den i torsdags kväll, men någon kortbetalning gick inte att få till. Köparen jobbade i branschen och enligt uppgift med säkerhet och vågade inte, så det fick bli cash. De två wifi accesspunkterna åkte en köpare från Kristinehamn för att hämta och vi gjorde en kortbetalning utan tvivel med iZettle på parkeringen utanför Lidl. På den försäljningen som jag gjorde med iZettle blev avgiften 8,38 kr, så totala kostnaden för att sälja de två wifi accesspunkterna blev 28,38 kr. Varje transaktion kostar 1,50 kr plus 2,75% på beloppet. Om man skulle sälja något för 2.000 kr, vill iZettle ha 56,50 kr i avgift och skulle du sälja din bil på Blocket för 100.000 kr och blir avgiften hisnande 2.752 kr.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

1. Att iZettle eller liknande affärslösningar kommer att bli vardag även för privatpersoner känns ganska givet, men självklart kommer det alltid att finnas de som är skeptiska.
2. Att man inte skall ta för givet vem som eventuellt accepterar att betala med kort. Trodde nog att köparen av switchen skulle vara mer benägen med, som jag uppfattade det, ett teknikintresse.
3. Att det kändes häftigt att kunna ta betalt med kort och slippa gå till banken för att flytta pengar från kontot i plånboken till kassavalvet även som privatperson.
4. Att avgiften för en privatperson inte känns rimlig om man vill använda den för höga belopp. Å andra sidan för man göra precis som handlare gör och tankemässigt lägga på en marginal för att kunna ta emot betalning via kort.

Några direkt användningsområde:

• När grabb- eller tjejgänget behöver dela notan
• När du skall sälja begagnade saker på Blocket
• Som torghandlare, eftersom vi blir fler som inte har pengar på kontot i plånboken
• För småföretagare som har få transaktioner varje år
• För mobila småföretagare i samband med mässor
• För friluftsfrämjande turer där anordnare vill ha betalt

Läs mer om iZettle på deras hemsida.