Du vet väl att dina besökare inte befinner sig i samma stadie och status när de besöker din webbplats? De har förstås lite olika syften och mål. Men man kan också prata om en besökarens livscykel.

En besökare är i första stadiet nåbar ute i din marknadsföring både traditionell marknadsföring och digital  marknadsföring. Du fightas med andra företag om besökarens uppmärksamhet. I detta läget har besökaren inte triggats av din marknadsföring utan bara fått upp medvetandet om ditt varumärke.

I nästa stadie av livscykeln har du faktiskt fått besökaren att trigga på just din marknadsföring och fått denne att landa på din webbplats utifrån en banner, en textlänk någonstans eller annat. Besökaren gör sig familjär med din webbplats och utforskar ditt erbjudande.

Tredje stadiet i livscykeln handar om att få besökaren att också konvertera. Att utföra det som DU vill att de ska göra. Köpa något, ladda hem något eller kanske registrera sig till något. I varje fall utföra en handling som du anser är bra. 
I detta stadie kan besökaren befinna sig en längre tid, beroende på hur ”köp-processen” ser ut för just ditt erbjudande.

Det sista och inte minst lika viktiga är att behålla  besökaren under en längre tid. Du ska knyta an besökaren till dig och att denne ska vara lojal med ditt varumärke. Det kan vara att ha en loginzon där de kan spendera en del tid eller att man skickar ut nyhetsbrev som gör att besökaren löpande återkommer och uppdaterar sig i era erbjudanden.

Tänk därför efter hur din webbplats matchar de olika stadierna så att inte du haltar på någon av dem.
Att inte nå ut i mediabruset gör att man inte hittar nya besökare. Att lyckas dra in besökaren på webbplatsen som sedan surfar runt, men som i slutändan inte utför något ger inget klirr i kassan. Knyter man inte till sig besökaren och gör denne lojal, då får man spendera ännu mer pengar på att nå ut till nya besökare igen.

Etiketter:besökarens livscykel, digital kommunikation, marknadsföring

Ibland dristar vi oss som har fokus på det digitala området att kalla det där andra – tidningar, tv, reklamutskick, radioreklam – för traditionell media. Den här uppdelning tror jag att vi ska akta oss för egentligen, även om den slentrianmässigt är lätt att ta till då den stämmer överens med hur gemene man uttrycker sig.

Då jag och många med mig tittat runt på webbplatser sedan i mitten på 90-talet så känns ju inte webben i sig självt som särskilt ny. Om än den digitala kanalen har ökat i betydelse är det svårt att se den som ny med sina i vart fall 15 år på nacken i Sverige.

Däremot går det att göra massor av nyskapande spännande marknadsföring på webben – men det går det också göra i de så kallade traditionella medierna. Därför tror jag att vi ska fundera mer på hur vi skapar nydanande och effektiv marknadsföring – än på vilken ”kanal” (digital eller analog) som är bäst eller är mest modern. På sikt kommer också gränsdragning mellan de digitala och analoga kanalerna suddas ut – de traditionellt tidnings och icke-digitalt tunga mediahusen har ju sedan länge en oerhört omfattande webbnärvaro (och inte sällan egna webbyråer dessutom). Låt oss vara radikala, nyskapande och hitta de effektiva kampanjerna var vi än väljer att verka. Traditionell reklam nej tack, effektivt nyskapande reklam som går över gamla gränser mellan digitalt och analogt – JA TACK!

Etiketter:digital kommunikation, kampanjer, marknadsföring, Reklam

Den senaste tiden har personalisering av såväl intranät som webbplatser blivit en het trend. Detta handlar om att man anpassar funktioner och information efter vem besökaren (eller den anställde vad gäller intranät) är. Ett exempel är Skistar – som driver Sälen, Åre med flera anläggningar – som anpassar informationen på webbplatsen beroende på om besökaren köpt ett skipass eller bokat en stuga. Har man redan köpt ett skipass är det ju onödigt att som besökare få tips om att göra det igen.

Detta tror vi på Two är en viktig trend, och verktygen för att göra en kraftfull personlisering blir bättre och bättre (se EPiServers nya produkt). Något som egentligen är enklare än anpassning efter den enskilde besökaren är dock något som för ofta glöms bort – nämligen att göra en kulturell anpassning av innehåll, erbjudanden och även design samt språk på en webbplats. Detta ser jag som något mer grundläggande att arbeta med för företag som verkar i flera länder. För ofta ser vi att de stela globala webbplattformarna har mer eller mindre identiskt utseende och erbjudande oavsett vilken land eller språkversion vi talar om. Och här finns det en litet viktig detalj, ofta är det egentligen så att webbplatser endast publiceras på olika språkversioner.

Den lika viktiga anpassningen till villkoren i det enskilda landet, hur kommunikationen skall anpassas till de marknadsförhållanden som råder i det enskilda landet, och anpassning till de värderingar som finns lyser allt för ofta med sin frånvaro. Här finns det ett stort arbete att göra.

Ofta är resursbrist en förklaring, något som samtidigt kan ses som ett defensivt argument. Om man tror att den digitala kanalen är viktig och kommer bli än viktigare är det viktigt att låta den kulturella anpassningen få ta sina resurser. En lika viktig orsak tror jag är att centrala funktioner – som ofta blir satta att administrera en hel global digital kommunikationsplattform – inte har kunskap nog för att göra den kulturella anpassningen. Och de som har kunskapen, på fältet ute i de enskilda länderna, kommer inte fram med sina synpunkter. Här borde det lokala intranätet vara en drivkraft/motor i arbetet att samla in synpunkter/kritik mot den lokala webbplatsen från kunder, återförsäljare etc där de som är ute på fältet rapporterar in så att företaget hela tiden får ett känselspröt ute på fältet som känner av hur den digitala kommunikationen slår ut.

Varför är då kulturell anpassning viktig, har det verkligen så stor betydelse? Tvärtemot vad man kan tro är faktiskt två av världens mest kända varumärken – McDonald´s och Coca-Cola – ett exempel på hur framgångsrik en kulturell anpassning kan vara. Vad gäller McDonald´s så ser vi en kulturell anpassning som innebär att restauranger i Brasilien har vita bordsdukar och ljus på bordet, att det i Kina alltid finns en äldre dam som är värdinna, att det i Indien inte säljs hamburgare (förstås!). På samma sätt smakar Coca-Cola väldigt annorlunda om man är på exempelvis Jamaica – där man har tillsatt mycket mer socker än i den US-amerikanska eller svenska varianten. På samma sätt bör vi låta sockra våra webbplatser på olika sätt beroende på vad den lokala smaken uppskattar och vilken marknadsposition ert företag har – först då kan vi nå full effekt av vår digitala kommunikation och skapa en lokalt anpassad business by web!

Etiketter:digital kommunikation, globala företag, kulturell anpassning, personalisering