Poster med Taggen ‘Twitter’

Är alla sociala medier likadana?

fredag, februari 24th, 2012

Ibland händer det att jag ställs inför frågor som ”Men varför skall vi göra så? Se bara vad som hände när MacDonalds försökte kampanja via Twitter. Det gick åt h-vete!”. Det kan ske i ett läge när det är frågan om något annat än Twitter. Dvs. många har samma tanke och resonemang när det handlar om en facebooksida, en sluten grupp på Facebook, Youtube eller Twitter. Personligen tycker jag det blir en väldigt märklig diskussion. En sluten grupp på Facebook har helt andra spelregler än vad som gäller på Twitter. Den som sätter upp gruppen har valt vissa regler som skall gälla och det är helt upp till gruppmedlemmar att hålla sig till reglerna eller ”kastas ut”. På Twitter, som är ett helt öppet nätverk och där dialogen sker inför alla är det andra regler som gäller och helt plötsligt kommer en viss etikett med på köpet. Infallsvinklar kan bli helt annorlunda och man kan försöka tänja på reglerna.

En sluten grupp på Facebook är mer likt ett slutet forum. Här finns det regler får vad du får och vad du inte får göra. Ok, alla grupper har inte det men det finns troligen en allmän uppfattning om vad som är ok och vad som inte är ok att säga och göra. Det är också troligen en grupp människor som har samma tanke om varför gruppen finns och håller sig till det ämne eller ämnen som gruppen skall behandla. Säg att du är med i en sluten grupp som diskuterar mahognybåtar från 30 och 40-talet. Då vet du vad du kan prata om. Skulle en deltagare börja posta helt irrelevant information kommer deltagaren inte bli långvarig i gruppen. Vi har alltså olika sätt att se på olika typer av sociala medier. Det gäller att vara lyhörd och anpassa sig. Du måste förstå vad som gäller just där. Tittar vi på forum är det troligen så att du skall vara medlem och läsa först innan du kastar dig in och ställer frågor mm. Du måste ge det tid och lära dig förstå kulturen i just det forumet. Det blir väldigt ofta fel om någon går in och beter sig på ”fel” sätt i just det forumet. Ett sätt som kanske är helt ”rätt” i ett annat. Anpassning är ledordet.

Med andra ord, det är skillnad på olika sociala medier. Jag kan nu ha öppnat upp Pandoras box och kommentarerna kommer flyga eller så håller alla helt med mig. Vi får se…

Var är mina Following på Twitter?

fredag, september 23rd, 2011

Till min stora förvåning är de som följer mig, followers, och de jag följer, following på Twitter betydligt färre idag än de var igår. Visserligen ändras antalet followers ständigt men när antalet minskar med 50+ på en dag är det något som inte står rätt till. För jag är övertygad om att jag inte valde bort att följa 50+ twittrare inatt då jag sov som en klubbad säl. Någonting mer än besynnerligt pågår.

Jag misstänker att det finns en naturlig förklaring till denna Twitter-händelse. Kanske är det en ny feature som skall hjälpa oss att följa rätt twittrare? Fast då en kollega förlorat sina favorittwittrare undrar jag om det är att stjälpa istället för hjälpa. Möjligen är det ett systemfel likt det som hände i maj 2010 då användare tillfälligt förlorade followers och tweets.

Låt oss hoppas att Twitter tänker på sitt eget bästa och kommer inom kort med en förklaring till denna händelse.

Är all PR bra PR? Vad tycker Louis Vuitton?

onsdag, mars 9th, 2011

Ni har säkert hört det, all pr är bra pr. Det myntades säkert när tidningarna var i papper, BARA! Idag finns allt digitalt och den sociala webben med Twitter i spetsen kan sticka hål på ett varumärke. Just nu är Louis Vuitton i skottgluggen. Dn har en artikel om studenten Nadia Plesner som får böta 200 000 Euro för att hon målat en t-shirt med en bild av deras väskor (eller något som liknar deras grymt fula väskor). Vinsten av försäljningen gick till Darfur. Läs artikeln här i Dn om Louis Vuitton här!

Bloggarna Distuptive har skrivit om Louis Vuitton, bloggen Nakna Sanningen har också skrivit om Louis Vuitton. Jag tror inte att all pr är bra pr längre. För Louis Vuitton kommer de närmaste dagarna bli ”spännande”. Deras svenska pr-byrå kommer få det hett om öronen. Än så länge är de tysta. Men de sitter säkert och lyssnar på Twitter just nu. ;)

Jag gick in och gillade LV´s Facebook-sida (enda sättet att lägga en kommentar). Jag frågade om de var stolta och lade ut en länk till DN översatt med Google Translate. Det tog mindre än 5 minuter så var den borta. Bra varumärkesbygg av LV. Jag har naturligtvis en skärmdump:

Klicka för att få den större.

Här är länken till den översatta artikeln i DN.

Följ på Twitter via #LVgate.

Sedan har bloggen opassande skrivit om Louis Vuitton.
Ännu en blogg som skriver om Louis Vuitton.
Mer bloggat om Louis Vuitton.
En blogg till om Louis Vuitton.
En bloggpost om Louis Vuitton på engelska.

Är vikt viktigt på Twitter?

tisdag, februari 15th, 2011

Det finns många olika sätt att använda Twitter. En del använder det för att samla in bra artiklar och sprida dem till sina följeslagare, andra delar med sig om sin dag. Efter att ha använt Twitter några år har jag personligen börjat hitta vad det är som intresserar mig när jag följer någon på Twitter. Jag vill ha lite av varje. En person som bara slänger ut artikellänkar eller länkar till bloggposter är för mig totalt ointressant, dvs. om det bara kommer den typen av tweet. Jag vill ha det sociala limmet också. En blandning av olika saker. Jag vill ha en interaktion, att det pratas, diskuteras och utbyts idéer och tankar.

Jag är ganska nyfiken och funderar en del över vad de personerna som jag följer delar med sig av. En sak är att några delar med sig av sin vikt. Minska eller ökar vikten? Personligen tycker jag det är tämligen ointressant. Jag läser aldrig dessa tweets, men jag har alltid varit nyfiken på varför någon vill tala om när de gått upp eller ned i vikt, man aldrig riktigt tagit tag i det och frågat. Det stör mig inte på något sätt att det finns de som delar med sig av vikt, det enda med det är att jag undrar varför?

För en tid sedan fick jag min chans. En person som jag följer, låt oss kalla personen för P1 frågade personen P2 (som jag också följer) varför P2 lade ut sin vikt på Twitter. När jag såg det så hoppade jag på, för nu gällde det att smida medan järnet var varmt. Jag tog därför upp frågan lite bredare och blandade in P3 som också lägger ut sin vikt. Frågan till P2 och P3 var allts varför de lägger ut sin vikt på Twitter, Jag tog med P1 för att även P1 skulle få informationen lite bredare. Ibland saknar jag Facebooks trådade kommentarer i Twitter, men jag försökte få med alla i jakten på vikt-ig :)  kunskap.

Det visade sig att P2 gjorde det för att på så vis utmana sig själv och för P3 var det bara ytterligare ett social objekt, varken mer eller mindre. Men det var här det började gå lite snett (med betoning på lite). Det brukar ibland heta att e-post är svart eller vitt och det som sändaren menar är inte alltid det som mottagaren tolkar. Twitters endast 140 tecken gör detta ännu mer tydligt. Det behövs inte mycket för att något skall tolkas på ett felaktigt sätt. Nu kanske det i just detta fall inte var speciellt farligt heller men det slutade lite med att P2 tyckte att om det inte var intressant att följa P2 så kunde jag sluta. P2 skrev detta på ett sakligt sätt men det var aldrig min mening när jag började fråga om vikt-tweet att ta det till en följa eller inte-följa-fråga. Min fråga var mer utifrån varför? Då både P2 och P3 inte enbart ägnar sig åt vikttweet (ärligt talat kommer det väldigt sällan den typen av tweets) är de fortfarande relevanta och kul att följa. Det hela avslutades med att P1 ställde frågan varför P1 fick vara med på denna twitterresa utifrån P1´s enkla fråga till P2 så kan jag bara konstatera att så är det i Twitter. Ibland händer det olika saker utifrån en tweet och det måste nog alla vara medvetna om. Vi kan säga att om P1 inte hade frågat P2 om varför P2 vikttwittrade hade jag aldrig tagit tag i frågan. Jag tänkte att det kunde vara kul för P1 att vara med och förstå. Men även här kanske jag övertolkar P1´s tre frågetecken i slutet på frågan. Vad vet jag?

För mig är det sådana här utflykter som gör Twitter intressant. Jag vet inte om P1, P2 eller P3 fortfarande följer mig men, men jag följer dem och kommer fortsätta att göra det. Jag har också fått svar på min undrar om varför personer vikttwittrar och kan faktiskt så här i efterskott tänka mig att ett ytterligare skäl kan vara att ett antal personer tävlar om vem som går ned mest i vikt. Jag kommer fortfarande inte att läsa hur det går men jag har fått en förståelse.

Må alla vikttwittrare gå ned i vikt till beach 2011!

Sociala medier diskuteras i DN

torsdag, december 2nd, 2010

Överallt pratas det om sociala medier. Allt som sker inom PR och kommunikation relateras och betygsätts utifrån hur bra man har agerat och nyttjat sociala medier. Företag uppmuntras att säkra sina företagsnamn, omvärldsbevaka vad som sägs om varumärket i de sociala medierna och ”finnas där ute” för att kunna bemöta kommunikationen.

Läste på dn.se om hur ”sociala medier tar över företagen”. Lite överdriven rubrik kanske, men jag tror att många företag känner sig pressade att finnas med på den sociala arenan. Jag tycker att jag hela tider läser om nystartade företagsbloggar, Facebook-sidor och twitter-konton. Man ska gå in och ”Gilla” både hit och dit. Men frågan är om alla verkligen tänker efter före… Vad vill vi uppnå med denna digitala kommunikation? Vilken är målgruppen? Vilken typ av information ska finnas här och hur kommunicerar vi den?

Dialog med kunder, intressenter, medlemmar, partners och alla andra som rör sig runt ditt varumärke är viktigt. Och det blir allt viktigare, både på det affärsmässiga som det  varumärkesbyggande planet. Men man måste våga gå ifrån 100 % kontroll, och det kanske är den allra högsta tröskeln att ta sig över…

Drabbad av den sociala uppdateringssjukan?

fredag, oktober 15th, 2010

Igår rensade jag bland gamla tidningar hemma och hittade en gammal Amelia från förra året. Så varför hade jag sparat den? Jo, där fanns en intressant artikel som jag känner är högaktuell i dagens sociala samhälle på webben. ”Den sociala uppdateringssjukan” heter vår tids nya folksjukdom.

Känns det som om världen går under när du inte kommer åt Twitter eller Facebook, inte gjort ett inlägg på några timmar? Du kanske inte har haft tid eller möjlighet att blogga på några dagar och börjar känna paniken komma. Då låter det som om du kan vara drabbad av SUA (Social Update Anxiety), som på allvar kommit upp på agendan i USA där fenomenet växer i skuggan av de sociala medierna.

Testa dig själv. Är du drabbad av den sociala uppdateringssjukan?

 Själv fick jag följande resultat:

Du har för det mesta en god balans mellan att vara uppkopplad och avkopplad. Du har förmågan att ta det bästa från båda världarna. Fortsätt att ge akt på den balansen och boka in saker som gör att du mår bra och har kul. Skaffa dig förebilder som är bra på att hänga med i den nya teknikens alla relationsaktiviteter, samtidigt som de också är bra på att bevara sina relationer utanför den världen.

Förbjud Facebook på arbetstid!

tisdag, oktober 12th, 2010

Det finns många skäl till varför en arbetsgivare vill förbjuda Facebook på arbetstid. Enligt Nucleus Research sänker det produktiviteten med 1,5%, enligt Ohio State University får de som ”är fast” med Facebook lägre betyg och IT-avdelningar pekar på att skadlig kod kan spridas. Enligt en rapport från CNET är fördelningen av företag i USA som förbjuder eller tillåter sociala medier så här:

  • 54% blockerar sociala medier
  • 19% tillåter det för affärsändamål
  • 16% tillåter begränsad personlig användning
  • 11% har släppt det helt fritt.

Jag undrar hur mellangruppen, dvs. de två som tillåter bara för affärsändamål och begränsad personlig användning kontrollerar detta? Nästa fråga är hur de 54% som inte tillåter sociala medier löser problemet med att de anställda kan använda Facebook och Twitter från mobiltelefonen?

Problemet som en organisation vill komma åt när de spärrar exempelvis Facebook är att få de personer som missbrukar ett förtroende att jobba istället för att sitta på Facebook. Vid varje teknik eller kommunikationsförändring genom tiderna har det funnits samma problem.

Jag tänker då på:

  • Telefonen
  • Datorer
  • Email
  • Webben
  • Spel i datorn
  • Mobiltelefoner
  • Arbeta hemma

Privatsamtal med personalen är strängt förbjuden! Använder du Blocket på arbetstid? Har det hänt att du spelat något av de medföljande spelen i din dator? Listan är hur lång som helst på saker som en person kan missbruka för att inte jobba och då har jag inte ens tagit med hämta kaffe/vatten, röka eller prata skit med kollegor. I grunden är det säkert så att en person som sköter sitt jobb kan ta någon minut att kolla sitt twitterflöde eller koppla av i 5 minuter genom att spela MS Röj medan en person som missköter sina arbetsuppgifter kan tillbringa hur lång tid som helst på listan ovan. Det är inte frågan om vilka möjligheter som finns utan hur personens inställning till sitt jobb är. Det är med andra ord inte frågan om möjligheter utan arbetsmiljö i stort.

En annan infallsvinkel är att studier som säger att sociala medier minskar produktiviteten säger att tid som spenderas där är helt bortkastad. Faktum är att vi människor inte är skapade till att konstant utföra en uppgift utan vi behöver mikropauser. Någon minut med Twitter eller Facebook ger oss nu energi, kan vi dessutom få hjälp den vägen att lösa våra arbetsuppgifter har de sociala medierna också gjort att vi blivit mer effektiva. Universitetet i Melbourne har studerat WILB, Workplace Internet Leisure Browsing, och kommit fram till att man faktiskt kan bli mer produktiv vid begränsad användning av WILB.

Att förbjuda åtkomst via företagets nätverk till Facebook och Twitter ger också liten verkan då många idag når dem via sin mobiltelefon. Har du en iPhone eller Android-telefon (eller en mossig Nokia) så kan du ladda hem din Facebook-app och köra på som inget har hänt. Via Twitter har jag fått hjälp av kända och okända personer som gladligen hjälper till om jag frågar. Ofta sker det via min telefon.

En annan synvinkel är olika myndigheter som lyder under offentlighetsprincipen. Här kan journalister begära ut listor på webbtrafik. Utifrån ett personligt perspektiv kanske det känns bättre att det inte står att den anställde har varit på Facebook, fast egentligen borde det inte spela någon roll då det antagligen inte kommer framkomma om tiden som spenderade där var jobb eller fritid.

Sedan har det också blivit en fråga om när vi arbetar? Vi som har kontorsjobb har med oss kontoret i fickan. Jag svarar för det mest kunder som skickar ett e-postbrev till mig utanför den magiska tiden 8-17 och då och då använder jag Facebook privat på arbetstiden, men jag löser mina arbetsuppgifter på och utanför det som normalt kallas arbetstid. För mig fungerar det men för andra kan det bli jobbigt att ”aldrig vara ledig”.

För mig bottnar att i det som kallas arbetsgivarmärke. En organisation som är öppen för nya idéer och använder dem på ett förnuftigt sätt attraherar duktiga människor! Har en organisation problem med produktivitet bland vissa individer är det hjälp och stöd till dessa som ger effekt inte ett förbud.

Eller?

Källor:
http://www.computerworld.com/s/article/9131507/Study_Facebook_users_get_lower_grades_in_college
http://www.computerworld.com/s/article/9135795/Study_Facebook_use_cuts_productivity_at_work

http://www.pcworld.com/businesscenter/article/162478/twitter_facebook_can_improve_work_productivity.html

http://www.briansolis.com/2010/03/twitter-and-facebook-the-new-tools-of-productivity-or-distraction/

http://www.readwriteweb.com/archives/facebook_at_work_helpful_or_a_hazard.php

http://uninews.unimelb.edu.au/news/5750/

Sociala medier del 4 av 4

fredag, juli 23rd, 2010

Ibland säger vi media och ibland medier. I enstaka fall har jag hört någon säga medium. Vad är medium, medier, media och ”medie”? Den svenska substantivet är i singularis ett medium och i plural flera medier. ”Medie” kan inte skrivas för sig. Det måste skrivas ihop med något annat som exempelvis mediebolag, mediebudget eller mediebevakning. Ordet media är ett låneord från engelskan och används lite slarvigt istället för medium och medier. Vi skall alltså säga sociala medier och ingenting annat. Media används också i sammansättningar som exempelvis meidabyrå, vilket är fel, mediebyrå är det korrekta språkvalet. Vad vi däremot skall ha en mediebyrå till inom den digitala världen är för mig ett stort mysterium men det får bli en senare bloggpost. 

Sociala medier är som jag skrivit i de tidigare delarna i den här serien (del 1, del 2, del 3) hype just nu. Vad jag anser om detta är att webben och internet alltid har varit sociala och att det ständigt är den del av den kommunikation som en organisation sänder ut. Det som nu populärt kallas för sociala medier har för mig alltid varit en del i strategi och koncept för en webbplats eller internetmarknadsföring, men det skall användas på ett naturligt sätt och det måste passa in i den totala kommunikationsstrategin. Ett exempel där sociala funktioner används på en webbplats är bakertilly.se. Youtube, Facebook, dela-funktioner och Twitter används och är till stor del integrerade funktioner i webbplatsen. Baker Tilly är en revisionsbyrå som vill vara lite annorlunda än andra revisionsbyråer. Deras webbplats ser inte ut som deras konkurrenter och de använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Twitter används för att ge tips om ekonomi och för att påminna om viktiga datum. Det är två olika flöden där den sista uppdateringen från båda flödena syns i sidfoten på webbplatsen. Den utmaningen som finns är att se de sociala medierna som en del i helheten och använda dem på ett sätt där de inte blir en isolerad ö som efter ett tag glöms bort och inte används.

Ett annat exempel är Myresjöhus som bygger hus i Småland och har försäljning över hela Sverige. Redan för fyra år sedan visade de upp personer som bloggar om sitt husbygge på sin webbplats. Idag visas 28 bloggar upp på myresjohus.se med full transparens. Det är lätt att glömma bort att beslutet till att visa upp bloggarna sträcker sig fem år tillbaka i tiden. En tid när ingen talade om den sociala webben eller om sociala medier. På sin höjd pratades det om webb 2.0 och de framtida möjligheterna, men beslutet av Myresjöhus att ta in bloggar från deras kunder är idag en självklarhet (eller kanske inte?). För fem år sedan var det inte lika självklart. Resultatet blev och är en succé. Bloggarna är en av de mest besökta delarna av webbplatsen och ligger i linje med Myresjöus nollfelsvision.   

Det viktiga som jag nämnt i tidigare delar är att fundera på vem som skall jobba med de sociala medierna och varför? I Myresjöhus fall är svaret på vem deras kunder och på varför är svaret att visa att ett hus från Myresjöhus bygger du säkert utan problem och fel, dvs. det är ett beslutsunderlag för potentiella kunder. Det är aldrig någon bra idé att kasta sig ut på sociala webben ”bara för alla andra gör det”! Fundera på vad ni vill göra och hur det passar ihop med den totala kommunikationen från den organisation som ni representerar. Hur ligger användning av sociala meder i linje med marknadsföring, reklam, intranät, extranät, webbplats och PR? Vill du veta mer om hur allt hänger ihop och om hjälpmedel för att se till helheten läs på: Two Communication Circle.

Sociala Medier del 3 av 4

torsdag, juli 15th, 2010

Fokus på den sociala webben idag är på vad det finns för olika tjänster och hur de används. När fokus borde vara på vem som skall använda dem, varför de skall användas, när de skall används och vad målet är med att använda dem. Bara för att det finns en möjlighet att skapa en sida på Facebook är det inte säkert att det är den rätta kanalen för en organisation. Varje dag startas facebooksidor och bloggar men minst lika många dör ut i tystnad. Det tar fem minuter att starta en facebooksida men år av arbete att uppdatera den (i kalendertid). När det är så enkelt (och gratis) är det lätt att inte fundera på den långsiktiga överlevnaden av sidan. Tyvärr kan en dålig facebook¬sida bli en varumärkessänkare (självklart är en bra sida något som kan stärka varumärket). Därför är fråga om varför och vem något som en organisation måste reda ut innan en sida sätts igång samt vad finns det för mål med aktiviteten?

Varför skall en organisation engagera sig i sociala medier?
Det beror ganska mycket på vad det är för typ av organisation och vad det är för produkter eller tjänster som organisationen säljer/utför. Det som styr är målgruppen. Vad vill målgruppen veta, känna och göra när de läst en statusuppdatering eller annan information i något socialt media? Vi tar som exempel en facebooksida. Kommer organisationen få många personer som gillar sidan och kommer de vara aktiva och kommentera och gilla inläggen? Är det rätt saker som skrivs på en sida kommer de som gillar sidan troligtvis att engagera sig och kommentera. Är det inte intressant blir det ingen ROE (Return Of Engagement). ROE är det sätt vi kan mäta aktiviteter i sociala medier. Visst kan vi tagga upp länkar och se vad som händer när besökarna landar på en webbplats i statistikverktyget, men det som verkligen är intressant att mäta är hur engagerade målgruppen är. Svaret på varför måste ni ta reda på innan ni lägger 5 minuter på att registrera facebooksidan. Fråga er helt enkelt vad målet är. Vad vill ni ha för mål när besökare börjar interagera med er? Vad vill ni att de skall göra?

Vem skall sköta en organisations kanaler i sociala medier?
Som jag skrivit tidigare tar det kort tid att starta en bloggg, en facebooksida eller ett twitterkonto. Men att uppdatera tar tid och kräver lite eftertanke. När ni vet varför ni skall aktivera er behövs resurser. Min erfarenhet är att de flesta organisationer undervärderar behovet av resurser som skall sköta de digitala kanalerna. När jag är ute i olika organisationer och frågar hur många anställda som har den primär uppgift att svara i telefon och ta emot personer i receptionen, mot hur många som jobbar med de digitala kanalerna, är det alltid fler personer i telefon/reception. Det är alltid fler besökare på organisationens webbplats än vad som ringer och kommer på besök. På något sätt är de fysiska besökarna viktigare än de som besöker en webbplats, vilket jag tycker är väldigt märkligt. Oftast är det ”webbfolket” som skall sköta de sociala kanalerna, vilket det kanske inte alls skall vara. Svaret kan vara att det är andra befattningar inom organisationen som skall ha det ansvaret. Svaret på varför ovan ger säkert en vägledning om vem i en organisation som skall sköta de sociala kanalerna.

När skall organisationen använda sociala medier?
När det gäller blogg och Facebook är svaret på när troligen någon form av periodicitet som de inblandade bestämmer och sedan utför. Bloggen kan vara inriktad på vissa specifika tillfällen under ett år men ofta är det frågan om att löpande tillföra innehåll. En facebooksida är också löpande. Gäller det ett visst evenemang finns det andra funktioner på Facebook som skall användas. I fallet med Twitter är det ett val där ni kanske väljer att twittra vid vissa tillfällen, exempelvis mässor, konferenser mm. Frågan om när är viktigt att bestämma innan ni kör igång. Då vet ni vilken typ av arbetsbelastning som faller på dem som skall utföra uppgiften och alla är införstådda med vad som krävs av den enskilda individen. Betänk blogg-, facebooksida- och twitterdöden, dvs. ett engagemant som dog för att organisationen orkande inte i längden. Det är lätt att börja, men svårt att ständigt lägga ut nytt innehåll.

Läs tidigare delar: Del 1, Del 2

Alla webbplatser måste inte vara blå!

tisdag, maj 4th, 2010

Alla webbplatser måste inte vara blå. Bara för att Volvo, SKF och 4000 andra företagswebbplatser domineras av blåa färgtoner så måste ni inte följa deras exempel. Inte ens Volvo följer längre sitt eget exempel, eller i alla fall inte Volvo Cars som faktiskt kryddar sin kampanjyta med budskap i ett flertal färger. 

I samma tankebanor tänkte också vi när Björn ElfgrenBaker Tilly kom till oss och ville marknadsföra deras revisionsbyrå. Tillsammans med Björn gick vi igenom alla konkurrenter på marknaden och visst fanns det ett enstaka stänk av färg på sina håll, men mest av allt var det blått och grått. Måste verkligen en revisor vara grå? Nej inte alls tyckte Björn och vi höll med, så nu togs ett designmaner fram med alla de färger som känns oväntade att förknippa med en revisor: rosa, turkos, cerise, ljusgrön etc. Tillsammans med payoffen ”en roligare revisor” hade vi tillsammans med kunden tagit fram ett koncept som burit frukt väldigt väl. Idag vet hela Värmland (nästan) att en revisor både kan vara rosa & rolig OCH en jäkel på bokslut, bokföring och avancerad skatterådgivning. Vill du lära dig av en rosa revisor, följ gärna Baker Tillys Twitterflöden: bra tips och viktiga datum .

Så mitt råd till dig som företagare är om du censurerar dig i onödan och följer John alldeles i onödan, när du skulle kunna ta din kommunikation till en ny nivå genom att faktiskt tänka nytt.