business

Tankar kring Svenskarna och internet 2014

Anders Tufvesson 12 november 2014

För ett år sedan skrev jag om Svenskarna och internet 2013. Nu har årets rapport kommit. Som vanligt är det spännande läsning. Men en siffra som jag tog upp föregående år är andelen svenskar som INTE använder internet. Här är tabellen:

Hur många använder inte internet i Sverige

Det är en minskning med 100 000 personer per år. Föregående år jämförde jag med hur många som avlidit under året och den siffran visar sig vara ca 90 000. Det är inte en helt orimlig gissning att många som inte använder internet är äldre generationen. Men det finns naturligtvis undantag där yngre människor inte använder internet. Eller i varje fall tror att dom inte gör det. Det är svårt att utläsa ur rapporten hur stort mörkertal det kan finnas. Dvs. de som inte känner till att de använder internet. 12% av de som anger att de inte använder internet har en smartphone men säger sig inte surfa via mobilen. Men frågan är om de använder en app som använder internet?

Det tråkiga i sammanhanget är att många som inte använder internet anger funktionshinder. Synproblem, motorikproblem, stroke mm gör det svårare att använda internet och troligen syftar de personerna på webben. Det är trist att vi inte har kommit längre med att funktionsanpassa våra webbplatser. Tyvärr blir det som jag ser det bara värre. I vår iver att göra responsiva mobilanpassade webbplatser har vi glömt att vi måste göra upplevelse bra på surfplattor och stora skärmar. Tyvärr ser jag fler och fler webbplatser som tar med ”trestrecks-menyn” till fullskärm vilket är väldigt märkligt.

Etiketter:

12 november 2014 |

0 Kommentar

   Inga kommentarer än... Bli den första!

Tyck till! :)

Jag blev en ambassadör tack vare Ted – om vikten av en bra kundtjänst

Peter Ljunglöf 05 juni 2012

För ett antal år sedan köpte jag ett Bluetooth-headset av märket Plantronics. Det var ingen toppmodell, ca 300 kronor betalade jag. Enkel, men funktionell. Funkade klockrent med min dåvarande gammelmobil. När jag något år senare skaffade min första Android stötte jag dock på patrull. Bluetooth-versionerna matchade inte. Jag kontaktar Plantronics kundtjänst och får prata med en kille vid namn Ted som för mig i framtiden sätter standarden för kundtjänster.

Ted och jag diskuterar och testar några olika möjligheter, innan Ted inser att jag som kund inte vill mecka för mycket innan tålamodet tar slut. Han löser istället problemet. Han uppgraderar mitt headset – utan någon kostnad för mig – till en modell med den Bluetooth-version som han vet fungerar: deras dåvarande värstingmodell. Den kostar i butik fyra gånger så mycket som den jag har köpt, men Ted vet att det kommer att fungera och att jag kommer att bli nöjd. Jag blir nöjd. Jättenöjd!

Vad JAG har tjänat på detta kan ju alla förstå. Jag är fortfarande glatt trådlös, med ett headset som överträffar mina förväntningar. Vad har då Plantronics tjänat på detta, de som pungade ut en mycket dyrare produkt för mig än vad betalade för?

  • Jag är numera en lojal och nöjd Plantronics-kund. Jag är så nöjd att jag lät mitt headset bli överkört av en bil (inte avsiktligt, men ändå) och gick dan därpå och köpte ett exakt likadant headset för 1200 spänn. Det hade jag aldrig gjort före Ted.
  • Jag blir en AKTIV ambassadör. Jag skriver såna här bloggposter och sprider mina goda upplevelser om varumärket. Jag blev så nöjd att jag genast går ut på Facebook och Twitter och talar om hur nöjd jag är. Jag berättar för mina kollegor och vänner, och jag vet att minst två av mina vänner har skaffat samma märke och modell därefter.

Kontentan i det hela är att vi hela tiden måste investera i våra kunder under hela deras tid med oss. Marketing 101 talar om för oss att det är betydligt billigare att behålla och knyta våra befintliga kunder närmare oss, än att ständigt jaga nya kunder. Vi som företag måste noga överväga kostnaden att skaffa oss goodwill och ambassadörer genom rätt åtgärder vid rätt tid och hur detta kan tjäna vårt varumärke och i slutänden det som står på sista raden i bokföringen. Låt våra ambassadörer göra jobbet åt oss. Trovärdigheten i ett positivt omdöme från bekanta väger tonvis tyngre än när det kommer från ett företaget. Det är ju det som driver våra sociala aktiviteter på webben. Se det som en möjlighet, inte en fara.

Etiketter:, , ,

05 juni 2012 |

1 kommentar

  1. Kommentar av Henrik Smedberg den 11 juni 2012 kl: 13:01
    Henrik Smedberg skriver:

    Lysande exempel!

Tyck till! :)

Driftsäkerhet, tester och fel

Anders Tufvesson 16 november 2011

Hur skriver man kod som anses var driftsäker och vad är det – Är det kod med väldigt lite fel? Kod som inte behöver underhållas så ofta?

Jag reflekterar ofta om den tid som finns att lägga ner på ett kodstycke. Ofta är det så att beställarna vill ha jobbet utfört till så liten kostnad som möjligt (vilket jag förstår) och då blir det minimalt med tid på varje sak. Men ”vad kostar detta i längden?” brukar jag tänka då.

Som utvecklare har man alltid en viss tid till tester, det är så oerhört viktigt att testa det man skapat så att det uppför sig som förväntat. Man testar ofta normalfallen och några yttre fall som man kan tänka sig inträffar. Det brukar räcka väldigt långt. Men som alltid finns det massor av undantagsfall som man kanske inte räknat med och var ska man dra gränsen? Allt beror, tycker jag, på ändamålet och hur viktigt det är för kunden att systemet i alla skeden går smärtfritt.

Det är oerhört vanligt att vi skriver så kallade enhetstester till våra metoder, vilket testar att våra metoder beter sig som vi förväntar sig vid de vanligaste indatafallen. När det kommer till integrationstester så blir vi ofta mer frikostiga hur vi utför dem, här burkar det nämligen gå åt en del tid eftersom integrationstesterna är svåra att utföra. Något många beställare inte är beredda att lägga allt för mycket tid på.

När det däremot gäller acceptanstester så är beställare ofta mer benägna att lägga tid. Acceptanstestet är deras kvitto på att de fått vad de beställt men den här typen av tester testar i stort sett aldrig ytterligheterna.

Vi bygger sällan, om ens aldrig, system som är ämnade för att skydda eller rädda liv. Det gör att man kan fokusera mycket mer på att komma framåt i utvecklingen än att kontrollera för fel, vilket är viktigt i många av de branscher vi arbetar med (framförallt webb). Det här ses ofta positivt på från ett beställarhåll eftersom man erhåller något nytt hela tiden. Men å andra sidan här vill beställarna ha en hög tillgänglighet, applikationen skall vara driftsäker.

Men tillbaka till ursprungsfrågan; hur skriver vi kod som är driftsäker?
Hur konstigt det än kan låta tycker jag att det här är ett delat ansvar. Framförallt skall vi förklara varför vi vill lägga tid på de olika typerna av tester, vi är experterna, men å andra sidan måste beställare av applikationer vara medvetna om att tester får ta tid. Hur mycket vi skall testa och vad vi ska testa måste tas fram i perspektiv till verksamheten.

Det finns flera sätt att få något väldigt driftsäkert, och det vanligaste måste vara att man är många som delar på ansvaret att kontrollera att en viss del av kod utför det den skall. Och att utföra många och långa tester för att se till att den uppför sig som man förväntar sig i alla möjliga situationer.

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg måste det finnas utrymme i en budget för underhåll av applikationer. Det gäller både webb- och desktopapplikationer. Omgivningen förändras något så oerhört, framförallt på webben där det kommer nya webbläsare och nya krav från beställaren varje dag. Men även desktopapplikationer behöver underhållas för att passa nya operativsystem och nya krav. Lägger man inte ner tid på att anpassa och underhålla applikationerna under tid kommer man tillslut till en punkt där det blir ett allt för stort jobb att göra.

Statens Järnvägar lanserade 1980, efter tio års utveckling och tester, ett system förhindra olyckor i tågtrafiken. Systemet hette, och heter fortfarande, ATC. Här fanns (och finns) det ingen tolerans för fel eller situationer som man inte räknat med. Sedan 1980 har det kommit tre versionuppdateringar av ATC men det det tog 13 år innan en första versionsuppdatering kom (1993 släpptes ATC2).

Hur kommer det sig då att ett sådant system klarar sig från större underhåll av koden?
Jag tror, utan att vara någon expert, att det handlar om två saker. Först och främst är det en väldigt statisk och sluten miljö men också att man har lagt ner otal timmar på testning av alla möjliga fall. Att man la ner tio år av utveckling och tester innan man införde det i stor skala på alla tåg är nog en av framgångssagorna. Efter 30 år med systemet är det så inkört att förarna nuförtiden helt förlitar sig på systemet, man kör som det heter på ”pipet” och litar fullt ut på att ATC-systemet varnar vid för höga hastigheter, röd signal eller systemfel. Hör man inget ”pip” är det bara att gasa på!

Men för oss som inte har ett slutet system eller kan lägga tid på tester?
Vi kanske får acceptera att vi kommer att ha fel i våra applikationer till en viss gräns och att vi måste vara beredda på att kontinuerligt lägga tid på att rätta de fel som uppkommer. När det kommer till driftsäkerheten finns det inga genvägar, och jag vet att man ibland brukar lösa prestandaproblem på webbplatser genom att låta dem starta om allt som ofta. En fräsch start löser ofta mycket konstiga tillstånd i ett system men är ingen bra utväg. I dessa fall kanske man ska fundera på om det inte är värt att lägga tid på att hitta felen och rätta dem.

Utvecklare: varför skriver ni fel över huvud taget?
Den frågan får jag ibland och den är alltid lika intressant att svara på. Det finns ingen, eller i alla fall nästan ingen, utvecklade som medvetet skriver kod som man vet är fel. Däremot finns det alltid massa undantag på in och utdata som kan ställa till det. Det värsta en utvecklare kan handskas med är indata från okända källor (som användare), för man vet aldrig hur den ser ut. Utöver detta har vi fall där data har blivit korrupt eller andra hjälpfunktioner man använder sig av får problem med att köra. Kanske är det slut på RAM-minne, slut på diskutrymme, fullt på stacken, för långsam nätverksanslutning, kommunikationsproblem med I/O, ja allt detta kan hända men kanske inte är något man kontrollerar när man ska addera två tal. Jag vet att jag överdriver lite granna nu, men i realiteten skulle vi behöva kontrollera så otal många fall för att verifiera att allt fungerar som det skall om vi ska täcka alla möjliga fel som uppkommer. Varje fall måste dessutom hanteras på olika sätt, sådant tar tid!

I bland händer det förvisso att vi skriver fel också, men det är sällan med flit. I avancerade applikationer finns det alltid möjlighet till tankevurpor.

Så slutligen så kan jag konstatera att vi skulle behöva lägga mycket tid på tester om vi vill få allt problemfritt från början, men att vi åtminstone lägger tillräckligt med tid för att hitta de värsta felen och sedan löser resten när de inträffar.

Kuriosa:
För den intresserade finns ATC i version 1, 2, 2.1 samt 2.2. De stora skillnaderna är mellan ATC1 och ATC2 där är frikostigare med att lossa en automatisk driftsbroms som ATC har slagit till vid för hög hastighet/närmande av stoppsignal om den märker att föraren försöker bromsa själv. Dessutom ändrades vad som bänder om flera hastighetangivelser tas emot, tidigare använde ATC den lägsta medan i den nya versionen den som senast togs emot. De två senaste uppdateringarna 2.1 och 2.2 syftar enbart till att lösa specifika problem. 2.1 möjliggör för systemet att ta emot körbesked via radio som ett komplement till balisier på marken. Det gör att man kan ge nya körbesked (ex. höjd hastighet) om en ex. signal längre fram slår om från rött till grönt. På så sätt  kan man häva ett besked om hastighetsnedsättning innan man når nästa signalen vilket resulterar i att tåg kan köras snabbare och mer effektivt. Version 2.2 löser problem för tåg som åker över Öresunsbron och in i Danmark där man har en annan typ av ATC. Omkopplingen mellan systemen måste ske automatiskt, vid exakt rätt tillfälle, i 200km/h.

Källor:
http://techworld.idg.se/2.2524/1.160472/med-atc-systemet-gar-taget-som-pa-rals

Etiketter:, , , , ,

16 november 2011 |

3 Kommentarer

  1. Kommentar av Andreas Eriksson den 16 november 2011 kl: 19:35
    Andreas Eriksson skriver:

    Mycket bra skrivet och en hel del sanning.

  2. Kommentar av Rikard Elofsson den 17 november 2011 kl: 8:59
    Rikard Elofsson skriver:

    Kan gissa att du gärna läser Jörgen Städjes alster, han gillar också att grotta ner sig i ATC-systemet… :)

  3. Kommentar av Henrik Bäck den 17 november 2011 kl: 9:13
    Henrik Bäck skriver:

    Ja, han skriver mycket bra om diverse system. Läste om kärnkraftverket i Oskarshamn tidigare, mycket intressant.

Tyck till! :)

Mobilsurf utomlands

Anders Tufvesson 19 oktober 2011

Min familj och jag (som för övrigt ingår i familjen) var på en liten minisemester till Danmark i helgen som förlängdes med ledig fredag och måndag. Som vanligt vid utlandsvistelse bör man se till att dataroaming på telefonen är avstängd. Om dataroaming är aktiverad så kan man fortsatt använda sin telefon till surfning, men oftast till en hutlös kostnad. En trevlig överraskning väntade dock i form av ett SMS från Priceinfo där det framgår att jag kan surfa tryggt upp till 50 MB för maximalt 49 SEK per dag. Det här är toppen och 50 MB per dag som motsvarar 1,5 GB per månad, vilket räcker väldigt långt för normal användning. I och med att jag nu var ledig två vardagar fanns behov av att ha lite koll på mailen från jobbet, men också på företagets Facebook-sida och -grupper, så jag provade detta under en av dagarna och som förväntat fungerar det helt sömlöst.

Men vad händer om jag utnyttjar mer än de 50 MB? På jobbet har vi Telia som operatör och i meddelandet från Priceinfo hänvisas till en sida på Telia för mer information. Nu när jag kommit hem, kände jag ett behov av att få ett svar på den och några frågor till. Efter lite surfance på Telias sida hittade jag ett avsnitt som heter ”Surfa med kostnadskontroll” på sidan http://www.telia.se/foretag/telefoni/mobiltelefoni/utomlands/surf-abroad/ och på den sidan står följande text:

Du får ett meddelande via sms när du har förbrukat 80 % av den dagliga datamängden och kan själv avgöra om du behöver köpa till ytterligare datamängd genom att kontakta kundtjänst. Gör du inget så bryts uppkopplingen automatiskt när du uppnår aktuell datamängd.”.

Fortfarande kände jag att behov av att få svar på ytterligare några frågor, så jag ringde Telias kundtjänst som faktiskt svarade väldigt snabbt och gav mig svar på några frågor:

  • Kostnaden per dygn, är den från första kilobyte? Ja, det stämmer.
  • När börjar ett nytt dygn? Det börjar svensk tid 00:00.
  • Måste jag ringa kundtjänst för att köpa mer datatrafik? Nej, du får ett SMS och kan svar på detta för att köpa mer datamängd.

IDG skrev i fredags att Telia utökar sina fasta priser för mobilsurf utomlands till att täcka hela EU och skriver citat ”Det ska inte vara dyrare att kolla in Facebook utomlands än att köpa exempelvis en bratwurst, utlovar företaget”. Några små frågor som omedelbart poppar upp är 1. Är det fastpris på bratwurst inom EU? och 2. Skulle jag prioritera att uppdatera Facebook mot att äta en bratwurst till lunch vid en pölsevagn? Svaren är definitivt nej på den första och borde vara nej på den andra.

Hur som helst oavsett jämförselsen med bratwurst eller inte var det på tiden att denna typ av tjänst faktiskt lanserades inom EU som nu Telia gjort.

19 oktober 2011 |

9 Kommentarer

  1. Kommentar av Karin den 19 oktober 2011 kl: 14:48
    Karin skriver:

    Tänk den som vetat detta i helgen! Om man till exempel åkte till Bosnien och först glömde stänga av roaming och sedan kollade mailen två gånger varpå man fick ett sms från Telia att kostnaden för mobilsurf nu uppgick till 550 kr :(

  2. Kommentar av Andreas Eriksson den 09 november 2011 kl: 20:09
    Andreas Eriksson skriver:

    Internet är uppbyggt med ”peering”. Dvs. att leverantörerna ömsesidigt utbyter datatrafik. Detta påverkar inte priset för slutkund. Att detta ännu inte gäller för mobilsurf är över mitt förstånd. Men det är väl bara en tidsfråga nu när gemene man har en smartphone.Bättre kan ni Telia! :)

  3. Varför måste jag betala dyrt när jag behöver min telefon som mest? « Business by web skriver:

    […] sms där du varnas om att din datamängd snart är uppnådd. Läs mer om det här konceptet i vårt blogginlägg från i höstas. Det jag efterlyser är en flatrate. Max 79 kronor, gärna billigare, per dag oavsett vart i […]

  4. Kommentar av Kurt Wallgren den 24 november 2013 kl: 16:32
    Kurt Wallgren skriver:

    Hejsan. Jag får med jämna mellanrum info betr priser i Sppanien. Jag vill inte ha denna information. Kan ni med omedelbar verkan sätta stopp för detta? Eller måste man anmäla det för någon myndighet eller liknande? Telefonnumret är 070 637 5591.

  5. Kommentar av Bengt den 13 maj 2014 kl: 19:31
    Bengt skriver:

    Hej, jag har samma problem som Kurt Wallgren. Hur blir man av med sms från Priceinfo? Jag har aldrig anmält mig till dem!

  6. Kommentar av Anders Tufvesson den 03 juni 2014 kl: 14:39
    Anders Tufvesson skriver:

    Hej Bengt och Kurt!
    Det är inte vi som skriver på den här bloggen som skickar dessa sms. Jag kan tyvärr inte stoppa en tjänst vi inte ligger bakom. Vänd er till er mobiltelefonoperatör.

  7. Kommentar av margot loberg den 28 oktober 2015 kl: 19:42
    margot loberg skriver:

    Vill slippa fler priceinfo! Det haglar ju in ! Snälla sluta sända fler ! Margot Loberg tel. 070-2926881

  8. Kommentar av http://www./ den 10 september 2016 kl: 16:18
    http://www./ skriver:

    Excellent Brad. When I trained for my half, the plan had me adding a mile to my longest run every week. So if you add half a mile that’s great! I want to try a 5K. All the events here this summer are 5K’s. Must be the Florida heat.

  9. Kommentar av kfz versicherung testsieger 2016 den 05 februari 2017 kl: 19:58
    kfz versicherung testsieger 2016 skriver:

    Doesn’t work. And it also puts your state in jeopardy of losing funding under the JJDPA because it violates the sight and sound separation core requirement.

Tyck till! :)

Cookies kräver samtycke. Ny lag från 1 juli 2011!

Anders Tufvesson 19 maj 2011

I Sverige är cookien eller kakan debatterad. Vi har sedan flera år en lag (lagen om elektronisk kommunikation) som säger att en webbplats måste deklarera vilka cookies som den använder. Ett exempel på en sådan en sådan text hittar vi på pts.se (Post och telestyrelsen). Aftonbladet har en väldigt kort text. Läs den här. Den talar egentligen inte om någonting. Tror mig veta ganska säkert att det finns mängder av cookies i deras bannersystem, men det redovisar de inte i klartext.

Nu har riksdagen antagit en ny lag. Enligt IDG.se kan lagen tolkas på två olika sätt. Antingen gäller inställningen i webbläsaren att besökaren tillåter cookies eller så måste varje cookie godkännas. Om det blir sista alternativet kommer svenska folket bli galna. På större annonstunga webbplatser kommer det bli massor av klick för att godkänna varje lite cookie som sätts. Nej, låt oss istället verkligen använda ”Lagen om elektronisk kommunikation” och göra bra om cookie-sidor så vi besökare vet. Försökte exempelvis hitta Blockets sida om cookies och hittade den inte.

Tiden får utvisa vad som kommer att hända. Jag ryser lite vid tanken om det värsta kommer inträffa.

19 maj 2011 |

2 Kommentarer

  1. Kommentar av Urban den 19 maj 2011 kl: 10:43
    Urban skriver:

    Aftonbladet har enligt den här källan ungefär 30 olika cookies http://www.medievarlden.se/nyheter/2011/05/stor-oro-infor-ny-cookielag
    Vilket innebär då runt 30 popup-fönster eftersom de lär lägga på olika avdelningar.
    Eller popupfönster? Har man en popup-blockerare inställd så lär man kastas ut från en webbplats utan att förstå varför eftersom man inte kommer se frågan ens.

    Så riksdagen har röstat för någonting de inte vet har det skall se ut.

  2. Kommentar av Anders Tufvesson den 19 maj 2011 kl: 12:30
    Anders Tufvesson skriver:

    30 stycken… Det här kommer bli spännande. :)

Tyck till! :)

Vad du skall tänka på när du e-handlar (del 3)

Anders Tufvesson 28 april 2011

Den här bloggposten är en fortsättning av två tidigare bloggposter i en serie om e-handelslösningar och resebokning. Här hittar du del 1 och del 2.

När vi hade bokat våra flygbiljetter till Zürich via Travelstart med en natt på  Mercure Hotel Stoller var det dags att kontakta Travelstarts kundtjänst. Vi hade naturligtvis försökt göra det när vi inte lyckades med bokningen men klockan var efter 18.00 och kundtjänsten var stängd. Väldigt stängd! Det visade sig att Travelstarts kundtjänst var öppen måndag – fredag mellan 10-12 0ch 13.30 – 15.30, dvs. hela fyra timmar om dagen! Min fru satte sig och försökte ringa. Det var 40 minuter kö. Väl framme var budskapet att det var hotellet som stod för bokningen och att Travelstart kunde inte ändra. Nu började en match via e-post och Twitter. Jag skickade ett e-postbrev till hotellet i Zürich och de meddelade att de inte kunde ändra bokningen för det var resebyrån som kunde göra det. Jag skall inte trötta ut er men vi gjorde allt vi kunde för att flytta natten 2 nätter. Jag kan lägga till här att 2 andra i resesällskapet som lyckades boka rätt dag hade samma pris. Det var alltså inte en prisfråga. På plats i Zürich försökte vi ännu en gång förklara men hotellet skyllde på vår resebyrå, Exepedia. SAY WHAT? Vi hade bokat vi Travelstart trodde vi, men så var det inte. Vi hade bokat via Exepedia enligt hotellet.

Jag skall inte trötta ut er med Travelstart och Mercure Hotel Stoller dåliga kundvård utan jag skall gå in på en viktig sak när det gäller e-handel och det är kundtjänst. Från och med nu är det tre viktiga saker som jag tar reda på innan jag köper eller bokar något.

  1. Hur länge har kundtjänst öppet?
  2. Vem ligger bakom sajten, dvs. vad händer sedan?
  3. Vilka villkor gäller för den bokade resan?

Vi börja med punkt 1. Jag har nedan sammanställt några olika resesajter och deras öppettider till kundtjänsten.

  Travelstart Seat24 Travelpartner Flygvaruhuset Budjet.se Easyticket.se Ticket Resia
Mån-Fre 10-12 10-12 10-12 10-12 10-12 10-12 8-20 9-20
  13.30-15.30 13.30-15.30 13.30-15.30 13.30-15.30 13.30-15.30      
Lör. - - - - - - 9-18 10-17
Sön. - - - - - - 10-18 10-17

Ett gott råd: Köp en resa där ni kan få support efter 17 på vardagarna och på helgerna! Ovanstående sajter är framplockade via olika sökningar på Google. Saknar du någon är det bara att lägga till den som kommentar.

I nästa del kommer jag gå vidare med punkt 2 och 3 ovan.

Etiketter:,

28 april 2011 |

2 Kommentarer

  1. Kommentar av Jane den 30 mars 2017 kl: 14:01
    Jane skriver:

    “Windows could not start because of a computer disk hardware configuration pr282em&#bol1;. Any ideas on whats going on? This is with the Bootcamp partition still unmounted. If its mounted, I can’t even get this far.

  2. Kommentar av Ebony den 30 mars 2017 kl: 14:19
    Ebony skriver:

    Vida offline não existe mais! :DQuando vc está em algum lugar, longe do pc e longe da tv, bem na hora do jogo decisivo do seu ti#8m&e230; Pra mim, só a VIVO salva!

Tyck till! :)