business

Mobile first – But don´t fuck up the desktop!

Anders Tufvesson 12 maj 2016

Jag reser en del med tåg. Tillräckligt för att komma upp i svart nivå på mitt SJ Prio och jag är inte speciellt drabbad av tågtrafikens problem med förseningar. Jag har heller inte tyckt att gamla sj.se varit krånglig eller svår att använda. Jag tycker den var relativt överskådlig och lättanvänd. Jag bokar 95% av alla mina resor på min Macbook Pro som är kopplad till en Asus 21:10-skärm. En väldigt bred skärm som är större än en laptop på höjden också. Jag har med andra ord ganska mycket utrymme.

Hur disponerar nya sj.se min skärm? Så här:

sj.se - startsida

Men snälla designers som gjort det här. Om jag flyttar bak min stol 5 meter och tar av glasögonen så ser jag fortfarande väldigt tydligt. Vad hade det varit för fel att slippa scrolla för att se de sista fälten? Jag förstår att jag måste scrolla när jag sitter på min iPhone, men när det gäller desktop/laptop/dator så är jag FETTRÖTT på den nya trenden där vi skall scrolla för att se det vi behöver få se. När vi analyserar sajter med verktyg som Hotjar är det väldigt tydligt att alla inte scrollar. Det är inte ett invant beteende. Långt ifrån alla surfar på sin mobil och above the fold är inte en bara en gammal tidningsreferens. Det är viktigt även för dagens moderna webbplatser.

En annan sak på sj.se är att när jag skriver ut mitt kvitto för resan för reseräkningen blir den på fyra (4!!!!) A4-sidor mot en (1)  förut. Ja, men hallå! Hur är det möjligt? Skall vi behöva tänka ”Paper first”?

I flera år har det bara pratats om ”mobile first” på alla stora internetkonferenser. Vilket är helt rätt, för att förut var det ett problem att webbplatserna inte anpassades till mobilen. Nu skulle jag vilja lägga till ”Mobile first – But don´t fuck up the desktop!”. Vi måste tänka rätt i alla storlekar på skärm.

Och sj.se är inte de enda som gör detta. Norwegian är där också (och flera andra). När jag som användare kommer till deras sajt skall jag välja land. Jag har tolv (12) val. Tror ni att Norwegian har fått plats med det på min skärm utan att scroll?

Norwegian

Om jag bor i Frankrike, Polen Nederländerna eller ett annat land är det scroll som gäller.

Nu är det dags att tänka om när det gäller scroll och hamburgermenyn på desktop. Vi har till exempel gjort ett test att ha endast hamburger-meny i desktopläge på ninetech.com. Längd på besök och antal sidor per besök har gått ned. Du får en sajt som är betydligt sämre överskådlighet på. Det är lite som att du sätter dig i en ny bil och förvånat konstaterar att pedalerna är borta. När du frågar försäljaren vart pedalerna är får du tillbaka att du måste klicka på spaken till höger om ratten först. Då dyker pedalerna upp. Smart va?

Jag vill gärna ha mitt desktopläge så jag får överblick. Jag vill att vi använder utrymmet och att det är supertydligt vart vi är i strukturen på sajten och vilka valmöjligheter jag har. Och när jag ändå håller på att gnälla. Gör inte webbplatser där jag inte kan bokmärka eller skicka/dela en sida för att hela webbplatsen är en jättescroll.

Det är dags att ge sig ut på konferenser och skrika: Mobile first – But don´t fuck up the desktop!

 

Etiketter:

12 maj 2016 |

3 Kommentarer

  1. Kommentar av Candie den 20 maj 2016 kl: 0:07
    Candie skriver:

    This is way more helpful than annihtyg else I’ve looked at.

  2. Kommentar av Kaycee den 20 maj 2016 kl: 0:12
    Kaycee skriver:

    Keep it coming, wrretis, this is good stuff.

  3. Kommentar av Anna den 29 juni 2016 kl: 8:59
    Anna skriver:

    Du har verkligen helt rätt, varför ska man behöva scrolla hela tiden på en desktop, det går lättare och smidigare om allt var på en skärm.

Tyck till! :)

IT-system i moderna bilar – Del 4

Anders Tufvesson 21 mars 2014

Det här är fjärde delen om IT-system i moderna bilar. De övriga blogginläggen hittar du här: Del 1Del 2 och Del 3.

Jag vill börja med att ställa tre stycken frågor om bilindustrin.

  1. Vilken var den säkraste bilen som testades i EuroNCAP under 2013?
  2. Vilket varumärke har en självstyrande bil?
  3. Vilken är den bästa elbilen utifrån räckvidd och storlek?

 

Den säkraste bilen? Kanske tänker du Volvo? Volvo var en av de tillverkare som  inte hade någon bil att testa under 2013 och var därför inte med, exempelvis VW, BMW, Ford och Toyota hade det. Men det var inte någon av dem som blev den säkraste bilen under 2013. Det blev istället Qoros 3. Det kanske är första gången du hör namnet? Qoros är en kinesisk biltillverkare som nyligen levererade sin allra första bil till kund. De har haft hjälp av ingenjörer från Saab.

Den självstyrande bilen är naturligtvis teknik från Google. Fram till augusti 2013 hade de kört ca 50 000 mil på de amerikanska vägarna utan att ha krockat en enda gång. I varje fall när bilen körde själv. Ett år tidigare hade en Google-anställd kört bilen i ett garage och kört in i en stolpe. Det är lite typiskt att ett företag som Google visar upp vad de håller på med i sina laboratorier. Vilka andra varumärken känner ni till har självstyrande bilar? Vi vet att varken Google eller Apple kommer avstå från bilindustrin. Ett rykte har varit att Apple skall köpa Tesla motors.

Vilket leder oss in på den bästa elbilen. Enligt mig och många motorjournalister är det Tesla S en bil som har funnits i två år. Tesla som varumärke har funnits sedan 2003. Den första bilen var en roadster med Lotus-chassi. Den nuvarande Tessla S var i september 2013 den mest sålda bilen i Norge. Alla kategorier. I ett land som lever på olja. Norska staten har gått in och subventionerat el-bilar vilket gör att en Tessla S kostar lika mycket som en V70 i Norge. Den har en räckvidd på mellan 33 och 42 mil beroende på modell.

Tessla-S

Bilbranschen är en bransch i förändring. Nya aktörer dyker upp och bygger bilar som de traditionella bilföretagen inte är i närheten av. Det ska bli mycket intressant att följa hur det går.

Etiketter:

21 mars 2014 |

0 Kommentar

   Inga kommentarer än... Bli den första!

Tyck till! :)

IT-system i moderna bilar – Del 1

Anders Tufvesson 09 januari 2014

Jag kommer under dom närmaste månaderna skriva lite bloggposter om IT-system i dagens bilar. Våra bilar blir mer och mer beroende av olika typer av IT-system för att fungera och som konsument blir det betydligt svårare att förstå vad som kostar pengar och varför.

Skälet till den här lilla serien är att jag köpte en ny bil i januari 2013. Den var då begagnad av 2012 år modell. Den var alltså knappt 1 år gammal. Jag är mycket nöjd med bilen och under större delen av 2013 levde vi i symbios. Det var bara en sak som jag saknade. Min föregående bil hade ett drag och den nya hade inte det. I november gav vi upp. Vi hade under hela året saknat ett drag i många olika situationer och att låna kompisens bil, som har drag, blev till slut ohållbart. Vi beslöt oss därför att sätta på ett drag. Jag kontaktade företaget där jag köpte min bil för ett pris på ett drag, monterat och klart. Jag fick ett pris på 10.900 kronor. Mycket pengar med inte hutlöst på något sätt. Men bara för att jämföra satte jag mig ned med Google och sökte lite. Ganska snart hittade jag den här artikeln i Teknikens värld: Dragkrok på bilen – ett dyrt lyxtillval. Jag kollade upp den leverantör som är alternativet till märkesverkstaden i artikeln och det visade sig att han reser runt i Sverige och monterar drag. Det är vad han gör. Prislappen på ett monterat drag var 8.900 kronor. Dvs. 2000 kronor billigare för ett drag från Westfalia som gör det drag som jag skulle få på bilen som ”original”. Dessutom slapp jag åka iväg med bilen till verkstaden och sedan hämta den. För 8.900 kronor kommer montören hem till mig och monterar den på kvällen. Perfekt, tänkte jag och slog till.

Här slutar inte historien. För det visade sig att när draget var monterat har mitt bilmärke en lite ”feature” som gör att ESP-varningen tänds. Jag blev upplyst om att jag måste ”koda in” draget i bilen, så att bilen vet att draget finns där. Enligt personen som monterade var det en kostnad på 200-300 kronor. Det var ingen fara att köra med bilen och min leverantör som sätter på 100-tals (1.000-tals?) drag varje år sa (detta är hörsägen) att vissa märken gör så här och andra inte.

Några veckor senare bokade jag tid på märkesverkstaden för första servicen och upplyste då servicemottagaren att jag har satt på ett drag och behövde koda in det. Jag blev minst sagt förvånad när hon meddelade att det skulle kosta 1.000 kronor. Min lilla vinst på 2.000 blev hastigt och lustigt 1.000 kronor. Med det som framför allt gör mig lite fundersam är hur it-system hanteras av tillverkare i bilar. Jag har under det senaste året blivit väldigt imponerad av hur välbyggd min bil är. Till och med under bilen är det en detaljkvalitet som är enormt bra. Hur kommer det sig då att de inte kan bygga ett IT-system i bilen som inte känner av att jag sätter på ett av de vanligaste tillbehören som dessutom är det som bilföretaget har som ”original”?

Är det för att se till att märkesverkstäder eller andra verkstäder som har utrustning för det skall ha ett försprång eller finns det något annat skäl? Som en lite notering här så tar en konkurrerande verkstad här i Karlstad som inte är märkesverkstad 400-500 kronor för uppdateringen. Dom har samma kostnader för utrustningen.

Jag har därför börjat fundera lite på hur framtidens datasystem i bilar kommer påverka oss och varför det inte är Plug and Play? Jag skickade ut ett antal frågor till följande generalagenter: Audi, BMW, Ford, Kia, Mercedes, Nissan, Volvo, VW och Toyota.

Nu återstår att se om följande bloggpost blir om IT-system i bilar eller kundsupport hos generalagenter. Hittills har jag haft kontakt med tre av dem. En har redan fått en stor stjärna i kanten. Men mer om det i nästa bloggpost.

Etiketter:

09 januari 2014 |

3 Kommentarer

  1. Pingback av IT-system i moderna bilar – Del 2 | Business by web den 15 januari 2014 kl: 15:00
    IT-system i moderna bilar – Del 2 | Business by web skriver:

    […] en vecka sedan skrev jag ett inlägg om IT-system i moderna bilar. Jag avslutade med en stilla undran om nästa artikel skulle bli en fördjupning i ämnet eller […]

  2. Pingback av IT-system i moderna bilar – Del 3 | Business by web den 20 februari 2014 kl: 11:49
    IT-system i moderna bilar – Del 3 | Business by web skriver:

    […] har skrivit två tidigare delar i den här serien. Ni hittar del ett här och del två här. Det här är del tre och jag kommer skriva del fyra efter Webbdagarna i […]

  3. Pingback av IT-system i moderna bilar – Del 4 | Business by web den 21 mars 2014 kl: 10:46
    IT-system i moderna bilar – Del 4 | Business by web skriver:

    […] här är fjärde delen om IT-system i moderna bilar. De övriga blogginläggen hittar du här: Del 1. Del 2 och Del […]

Tyck till! :)

Vad händer när en tidning börjar ta betalt på webben?

Anders Tufvesson 25 september 2013

Den 20:e augusti 2013 (v.  34) började NWT ta betalt för det mesta innehållet på nwt.se. Hur gick det med antal unika besökare (webbläsare)? Vad är vi beredda att betala för innehåll på webben? NWT´s agerande skapade många frågor och än efter 3-4 veckor finns inte alla svar. Men det finns en trend. Innan vi går in på ren statistik vill jag bara ta en fundering på vad som händer om ett företag som producerar en tjänst skall göra om de inte kan tjäna pengar på sin tjänst?

Fram till för 15-20 år sedan när en tidning bara fanns i pappersform tjänade tidningen pengar på lösnummer, prenumeration och annonser i olika former. Det enda sättet att läsa tidningen gratis var att gå till biblioteket eller läsa en tidning som någon annan hade betalt för. När de första tidningarna startade upp var lösningen att sälja bannerannonser och på så sätt ta betalt för innehållet. Det är tyvärr svårt att gå runt på den typen av betalningsmodell om du inte har en stor webbplats med många besökare. Framför att ger det inte den intäkten som prenumerationer och lösnummerförsäljningen gav. Sedan har det också visat sig att många användare (upp till 20% enligt Internetworld) använder diverse olika metoder för att blockera banners och annonser. Hur skall en tidning då ta betalt? Problemet är att tillräckligt många tror att bra journalistik skall/bör vara gratis.

Vad hände då? Hur har utvecklingen sett ut? På Kia Index får vi hjälp med statistik. Jag har tittat på nwt.se, vf.se och na.se för att se om vi 3-4 veckor senare kan se någon trend. Den sistnämnda är med för att få en oberoende webbplats att jämföra med. NWT är den enda av de tre som infört betaltjänst.

Skärmavbild 2013-09-24 kl. 16.34.11

Den gröna linjen visar upp na.se. Som ni kan ske har det inte skett någon större förändring. Vecka 32 var na.se nästa lika stor sett till antal unika webbläsare som nwt.se. Vecka 33 började NWT kommunicera att de under vecka 34 komer börja ta betalt för nwt.se och att du var tvungen att bli prenumerant. Vecka 34 minskar trafiken till nwt.se och vecka 36 är vf.se (98 784 unika) större än nwt.se (96 073). Vecka 37 fortsätter nwt.se att minska men samtidigt gör vf.se också en dykning. Na.se ökar däremot. Kan det vara så att ”folk” tror att även vf.se är en betalsajt? Det skall bli spännande att se.

Andra jämförelser jag har gjort är om det skiljer något år från år? Jag har jämfört 2012 med 2013 för de tre tidningarna.

Skärmavbild 2013-09-24 kl. 16.41.11

Fram till vecka 34 hade NWT fler unika webbläsare än året innan. Vecka 35 var det lika och sedan har 2013 år siffror tappat mot 2012.

Skärmavbild 2013-09-24 kl. 16.44.07

Värmlands Folkblad har haft högre siffror alla veckor i vår jämförelse men vecka 37 ökade siffrorna 2012 men minskade 2013. Är det en NWT-effekt vi ser?

Skärmavbild 2013-09-24 kl. 16.45.35

Vår referenswebb, Nerikes Allehanda visar upp en liknade kurva 2013 och 2012 med den skillnaden att besökarantalet har ökat från 2012.

Som slutkommentar vill jag också ta med att jag enbart tittar på unika webbläsare och inte totalekonomi. Endast NWT kan svara på om de har fått nya prenumeranter tack vare sin stängning av webbplatsen och att tappet av besökare vägs upp av mer pengar från betalade läsare. Personligen hoppas jag det, för bra innehåll från duktiga journalister borde betala sig. Men hittills har det visat sig att ett införande av betaltjänster minskar antal besökare på en webbplats. Det skall bli spännande att se hur det utvecklar sig. Men på något vis måste tidningarna/webbplatser som vill förmedla  nyheter på något vis hitta en betalningsmodell som läsarna är villiga att betala. Jag tror att det kommer bli väldigt svårt att konkurrera med nyheter på en global nivå eller ens på Sverige-nivå, men på det lokala planet finns alltid ett behov och där finns färre naturliga aktörer. Utmaningen blir att leverera en tjänst som vi vill betala för digitalt. Jag får ofta frågan vad som skulle vara lösningen och jag tror att enbart ta betalt för den tjänst en tidning levererar idag inte är den enda lösningen utan de måste förändra sin tjänst så den blir ändå mer lokal. Kanske bredda med andra som tillför innehåll än anställda journalister? Vad jag vet är att webben nu har lämnat tonåren bakom sig och är en hungrig 23-åring och det är dags att ta nästa steg!

 

PS.
Jag läser helst min NWT i pappersform vid frukostbordet hur digital jag än är i andra sammanhang för jag gillar prasslet från tidningen och enkelheten att bläddra. Sedan får jag och min fru får varsin del när vi äter frukost samtidigt. Självklart är min del den med sport och serier. :)
DS.

 

25 september 2013 |

6 Kommentarer

  1. Kommentar av Robban den 25 september 2013 kl: 13:21
    Robban skriver:

    Vi har en digital prenumeration på NWT som vi använder på alla våra iPads och iPhones och kan även vi således läsa den samtidigt om vi så vill, dessutom slipper vi slänga en kubikmeter papper extra per vecka och få trycksvärta på frukostosten.
    Digital life! :)

  2. Kommentar av Rikard den 25 september 2013 kl: 15:48
    Rikard skriver:

    Jag har prenumererat på NWT i 25 år och hoppades att deras upphaussade omläggning i augusti skulle vara en sant digital revolution av deras tjänster. Att jag skulle kunna säga upp min genom åren något trassliga relation med Tidningstjänst. Att det skulle släppas välfungerande digitala tjänster. Att det inte bara handlade om att få in mer pengar genom att ta betalt för webben. Jag blev grymt besviken. Dåligt testade system, uppstartproblem, barnsjukdomar och en tafflig PDF-visare är vad det blev. Feedly och Ekots RSS-flöde ger mig i all sin enkelhet en bättre läsupplevelse – men saknar förstås mycket av det lokala materialet.

    Ge mig en bra digital tjänst (det är inte bra för kundrelationen att jag svär varje gång de lägger en artikel över mittuppslaget så att jag måste bläddra fram och tillbaka mellan sidorna på plattan för att läsa alla delar) så kanske det blir 25 år till. Just nu känns det inte så.

  3. Kommentar av R den 26 september 2013 kl: 13:31
    R skriver:

    na.se och nwt.se är delvis konkurrenter, i och med att båda täcker t.ex. Karlskoga (som ligger i Värmlands landskap och Örebro län, tillika är näst största tätort i båda). Nwt.se’s betalvägg kan alltså ha påverkat siffrorna för na.se som i undersökningen var tänkt vara en kontroll/oberoende webbplats.

  4. Kommentar av Anders Tufvesson den 08 oktober 2013 kl: 6:57
    Anders Tufvesson skriver:

    Det stämmer som du säger R. Men jag ser inte något i siffrorna som bevisar att så skulle vara fallet. Men nästa gång jag tittar på detta så får jag ta med en tidning till. Tack för att du påpekade det.

  5. Kommentar av Anders Tufvesson den 08 oktober 2013 kl: 6:58
    Anders Tufvesson skriver:

    Då återstår bara att ha tillräckligt med iPads då. Tyvärr har jag bara en. :)

  6. Pingback av NWT och VF – Vem är störst på webben? | Business by web den 07 augusti 2014 kl: 10:02
    NWT och VF – Vem är störst på webben? | Business by web skriver:

    […] i Värmland är Värmlands Folkblad. Vi har tidigare bevakat detta på bloggen i inlägget ”Vad händer när en tidning börjar ta betalt på webben?”. Idag läst jag ett inlägg på Facebook där det finns en bild från pappersversionen av […]

Tyck till! :)

Ställ rätt frågor

Sofia Håkansson 31 maj 2013

Vad är egentligen bra innehåll i en webbenkät? Jag kanske ger mig ut på djupt vatten men att rutor med webbenkäter dyker upp titt som tätt på olika webbplatser, eller i mailform. Jag shoppar gärna kläder via nätet och fick igår ett formulär att fylla i gällande min köpupplevelse. Men mitt i formuläret kommer en högst oväntad fråga: Vad är viktigt på en hemsida? Otippat. Med tanke på detaljfrågorna kopplade till denna kan jag skriva under på att det hela känns ledande. Vem vill inte ha snabb laddningstid, bra produktinformation och kort leveranstid? Varför inte formulera om frågan och be mig ranka följande punkter utifrån webbshopen som skickade ut enkäten?

Det kom på nästa sida. Dubbelt jobb med andra ord. Och inga fritextfält för kommentarer någonstans.

Webbenkäter tycker jag är bra om webbredaktionen skapar enkäter med relevanta frågor som inte är för tidskrävande.Och inga som helst fritextfält, vilket kan vara bra att åtminstone avsluta enkäten med så att den som vill får chans att ta upp övriga synpunkter som inte enkäten behandlat. Stor #fail denna gång.

webbenkat-sprak

Etiketter:,

31 maj 2013 |

0 Kommentar

   Inga kommentarer än... Bli den första!

Tyck till! :)

Många företag bryter mot svensk lag på Facebook

Anders Tufvesson 12 december 2012

Dela den här bilden och delta i utlottningen av en slottshelg för två! Gilla vår sida och få chansen att vinna en iPad! Känns det här bekant? På en daglig basis förekommer det tävlingar i mitt facebookflöde som direkt bryter mot den svenska lotterilagens regler för tävlingar. Och det är inte bara din lokala handlare som bryter mot lagen utan även stora, etablerade svenska företag. De bryter oftast även mot Facebooks egna regler, vilket jag skrivit om tidigare.

Låt oss nu följa upp med den svenska lotterilagen. Så här säger Lotteriinspektionen:

Lotteri eller tävling på Facebook/sociala medier

Tillstånd till lotterier kan inte ges till privatpersoner eller företag

På sociala medier är det allt vanligare att företag och privatpersoner uppmanar besökare att delta i olika aktiviteter, t.ex. att ”gilla” något eller ”dela” något med sina vänner. Genom att göra detta deltar man sedan i någon form av utlottning där man kan vinna biljetter, pengar eller varor. Ett arrangemang som avgörs med slumpens hjälp, är ingen tävling utan räknas som ett lotteri och kräver tillstånd. Tillstånd kan inte ges till privatpersoner eller företag.

Tävling i sociala medier

Om utgången i arrangemanget avgörs av någons prestation till exempel en bedömning av någons förslag till en slogan eller att deltagaren kan svaret på fler kunskapsfrågor än andra som deltar, är det normalt sett inte fråga om ett lotteri. Prestationsmomentet får dock inte vara för enkelt för då kan det fortfarande anses vara ett lotteri, en helhetsbedömning av arrangemanget måste alltid göras.

Hur håller jag mig inom lagens ramar på Facebook?

För att skapa en tävling på Facebook som inte bryter mot lotterilagen måste det finnas en utpekad jury och det måste finnas en verkshöjd, dvs. du måste prestera något för att vara med. Det räcker inte med dela en uppdatering eller sida. Du måste skriva en motivering som kräver lite tid och insats av dig. Läs mer på lotteriinspektionen.se. Du kan också ladda hem en pdf som beskriver skillnaden på en tävling och lotteri. Dock värt att notera är Facebooks regler som inte tillåter tävlingar i uppdateringar och kommentarsfält – så även om du är på är rätta sidan av svenska lagen kan du bryta om Facebooks reglemente. Mer om detta här.

För att exemplifiera vad som fungerar och inte tänkte jag ge några avidentifierade exempel på kampanjer som bryter mot Facebooks regler och Lotterilagen (1994:1000) som är den svensk lag som reglerar de grundläggande bestämmelserna om lotterier.

Här är ett exempel på ett företag som också bryter Facebook och
Lotterilagen.

Här är ett exempel på en privatperson som lottar ut en jacka för
att vi skall rösta på personens bidrag i en tävling. Det bryter mot
både Facebooks regler och lotterilagen.
 
 
 
Ytterligare exempel som bryter mot Facebooks regler och lotterilagen.
 

Vad gör du om någon bryter mot regler eller lag?

Facebook har en sida som visar hur du anmäler till Facebook här. Bryter tävlingen mot lotterilagen har Lotteriinspektionen en tipssida här.

Jag hoppas verkligen att den här kunskapen sprider sig och att vi i framtiden slipper få våra flöden spamade av vänner som delar bilder mm. för att vinna en promenad från Jordbro i nya superskor från XYZ!

 

Etiketter:, ,

12 december 2012 |

0 Kommentar

   Inga kommentarer än... Bli den första!

Tyck till! :)