Det finns många olika sätt att använda Twitter. En del använder det för att samla in bra artiklar och sprida dem till sina följeslagare, andra delar med sig om sin dag. Efter att ha använt Twitter några år har jag personligen börjat hitta vad det är som intresserar mig när jag följer någon på Twitter. Jag vill ha lite av varje. En person som bara slänger ut artikellänkar eller länkar till bloggposter är för mig totalt ointressant, dvs. om det bara kommer den typen av tweet. Jag vill ha det sociala limmet också. En blandning av olika saker. Jag vill ha en interaktion, att det pratas, diskuteras och utbyts idéer och tankar.

Jag är ganska nyfiken och funderar en del över vad de personerna som jag följer delar med sig av. En sak är att några delar med sig av sin vikt. Minska eller ökar vikten? Personligen tycker jag det är tämligen ointressant. Jag läser aldrig dessa tweets, men jag har alltid varit nyfiken på varför någon vill tala om när de gått upp eller ned i vikt, man aldrig riktigt tagit tag i det och frågat. Det stör mig inte på något sätt att det finns de som delar med sig av vikt, det enda med det är att jag undrar varför?

För en tid sedan fick jag min chans. En person som jag följer, låt oss kalla personen för P1 frågade personen P2 (som jag också följer) varför P2 lade ut sin vikt på Twitter. När jag såg det så hoppade jag på, för nu gällde det att smida medan järnet var varmt. Jag tog därför upp frågan lite bredare och blandade in P3 som också lägger ut sin vikt. Frågan till P2 och P3 var allts varför de lägger ut sin vikt på Twitter, Jag tog med P1 för att även P1 skulle få informationen lite bredare. Ibland saknar jag Facebooks trådade kommentarer i Twitter, men jag försökte få med alla i jakten på vikt-ig  kunskap.

Det visade sig att P2 gjorde det för att på så vis utmana sig själv och för P3 var det bara ytterligare ett social objekt, varken mer eller mindre. Men det var här det började gå lite snett (med betoning på lite). Det brukar ibland heta att e-post är svart eller vitt och det som sändaren menar är inte alltid det som mottagaren tolkar. Twitters endast 140 tecken gör detta ännu mer tydligt. Det behövs inte mycket för att något skall tolkas på ett felaktigt sätt. Nu kanske det i just detta fall inte var speciellt farligt heller men det slutade lite med att P2 tyckte att om det inte var intressant att följa P2 så kunde jag sluta. P2 skrev detta på ett sakligt sätt men det var aldrig min mening när jag började fråga om vikt-tweet att ta det till en följa eller inte-följa-fråga. Min fråga var mer utifrån varför? Då både P2 och P3 inte enbart ägnar sig åt vikttweet (ärligt talat kommer det väldigt sällan den typen av tweets) är de fortfarande relevanta och kul att följa. Det hela avslutades med att P1 ställde frågan varför P1 fick vara med på denna twitterresa utifrån P1´s enkla fråga till P2 så kan jag bara konstatera att så är det i Twitter. Ibland händer det olika saker utifrån en tweet och det måste nog alla vara medvetna om. Vi kan säga att om P1 inte hade frågat P2 om varför P2 vikttwittrade hade jag aldrig tagit tag i frågan. Jag tänkte att det kunde vara kul för P1 att vara med och förstå. Men även här kanske jag övertolkar P1´s tre frågetecken i slutet på frågan. Vad vet jag?

För mig är det sådana här utflykter som gör Twitter intressant. Jag vet inte om P1, P2 eller P3 fortfarande följer mig men, men jag följer dem och kommer fortsätta att göra det. Jag har också fått svar på min undrar om varför personer vikttwittrar och kan faktiskt så här i efterskott tänka mig att ett ytterligare skäl kan vara att ett antal personer tävlar om vem som går ned mest i vikt. Jag kommer fortfarande inte att läsa hur det går men jag har fått en förståelse.

Må alla vikttwittrare gå ned i vikt till beach 2011!